Klimatplanen för markanvändningssektorn

19.10.2022 kl. 15:41
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Vår målsättning är att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Det är ett ambitiöst mål som involverar hela samhället. Sällan har det här i riksdagens plenisal talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under denna regeringsperiod. Och det har varit värdefullt. Vi har skapat en gemensam lägesbild och fattat beslut om den gemensamma vägen framåt. Det är så som vi skapar förändring i stor skala.

Idag diskuterar vi om klimatplanen för markanvändningssektorn. Det handlar om klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Mycket har man ren börjat med, som beskogning av impediment och askgödsling i torvskogar. De kommande regeringarna har i uppgift att fortsätta förverkligandet av dessa åtgärder på ett hållbart och rättvist sätt. SFP kommer att vara med i det arbetet.

 

Ärade talman,

För att uppnå det som är det bästa för oss alla, är det väsentligt att vi har markägarna med som stöder dessa åtgärder. Det är nödvändigt att vi tillsammans arbetar för en klimatneutral framtid, med sporrande ekonomi och nya innovationer. Vi har i Finland hög nivå på trovärdigheten och tilliten till våra myndigheter. Detta är ytterst värdefullt och det ska vi värna om. När vi gör ingrepp i människornas vardag måste vi ha alla med. Därför anser vi i SFP att alla åtgärder som planeras ska förankras väl, både i samhället och hos de som direkt påverkas av åtgärderna. Folket har rätt att i tydliga ordalag och i god tid förstå vad åtgärderna handlar om och hur de på bästa sätt kan förbereda sig på dem. Äganderätten ska alltid respekteras.

Ärade talman,

På EU-nivå fortsätter arbetet för våra klimatmålsättningar. Ur det finska perspektivet är det centralt att vi fortsätter tala för våra skogar och hur viktiga de är både för Finlands klimatmål och för det finska näringslivet. Även här måste man ha bred insyn i hurdan fluktuationen är och inte dra förhastade slutsatser utgående från enskilda parametrar. Hur mycket den finska skogen binder kol varierar kontinuerligt av naturliga skäl så som väder. Där påverkar bland annat skogens ålder och när och hur vi avverkar den. Våra val måste basera sig på bred allomfattande kunskap.

I arbetet för en gemensam framtid är det viktigt att alla inom EU bär sitt ansvar. Man ska inte på EU-nivå använda Finlands sänka i klimatsyfte till att kompensera för andra länders utsläpp. Målsättningen ska vara att få ner utsläppen, inte att överföra dem länder eller kontinenter emellan. Skogspolitiken är och skall förbli nationell.

 

Ärade talman,

Jordbruket genomgår en historisk kris. Priset på energi, tillgången till gödsel, inflationen och marknadens uppbyggnad slår hårt på de enskilda producenterna. För många kan åtgärderna för en klimatneutral framtid kännas tunga och dåligt placerade. De flesta har inga ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar. Även om det är nödvändigt att minska på kolutsläppen är det enkelt att ha förståelse för bonden. Därför anser vi i SFP att åtgärderna som vi vidtar måste vara rättvisa och hållbara, så att vi har inhemsk mat även i framtiden.

 

Ärade talman,

Vi måste kunna se på helheten och inte på enskilda faktorer. Vi ska inte vara för svartvita i våra åsikter utan vi måste kunna tala om både för och nackdelarna med vissa åtgärder. Vi är relativt överens i Finland om att till exempel vindkraft är bra och vi vill utveckla det. Samtidigt är det en realitet att för varje vindkraftverk hugger man ned i medeltal cirka 1,5 hektar skog. Detta ställer krav på oss beslutsfattare och våra tjänstemän. Vi måste kunna vidga vår syn och fatta beslut som är hållbara i det långa loppet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00