Klimatplanen för markanvändningssektorn

19.10.2022 kl. 15:41
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

Vår målsättning är att Finland ska nå klimatneutralitet fram till 2035. Det är ett ambitiöst mål som involverar hela samhället. Sällan har det här i riksdagens plenisal talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under denna regeringsperiod. Och det har varit värdefullt. Vi har skapat en gemensam lägesbild och fattat beslut om den gemensamma vägen framåt. Det är så som vi skapar förändring i stor skala.

Idag diskuterar vi om klimatplanen för markanvändningssektorn. Det handlar om klimatåtgärder som gäller jordbruksmark, skogsbruket och förändringar i markanvändningen. Mycket har man ren börjat med, som beskogning av impediment och askgödsling i torvskogar. De kommande regeringarna har i uppgift att fortsätta förverkligandet av dessa åtgärder på ett hållbart och rättvist sätt. SFP kommer att vara med i det arbetet.

 

Ärade talman,

För att uppnå det som är det bästa för oss alla, är det väsentligt att vi har markägarna med som stöder dessa åtgärder. Det är nödvändigt att vi tillsammans arbetar för en klimatneutral framtid, med sporrande ekonomi och nya innovationer. Vi har i Finland hög nivå på trovärdigheten och tilliten till våra myndigheter. Detta är ytterst värdefullt och det ska vi värna om. När vi gör ingrepp i människornas vardag måste vi ha alla med. Därför anser vi i SFP att alla åtgärder som planeras ska förankras väl, både i samhället och hos de som direkt påverkas av åtgärderna. Folket har rätt att i tydliga ordalag och i god tid förstå vad åtgärderna handlar om och hur de på bästa sätt kan förbereda sig på dem. Äganderätten ska alltid respekteras.

Ärade talman,

På EU-nivå fortsätter arbetet för våra klimatmålsättningar. Ur det finska perspektivet är det centralt att vi fortsätter tala för våra skogar och hur viktiga de är både för Finlands klimatmål och för det finska näringslivet. Även här måste man ha bred insyn i hurdan fluktuationen är och inte dra förhastade slutsatser utgående från enskilda parametrar. Hur mycket den finska skogen binder kol varierar kontinuerligt av naturliga skäl så som väder. Där påverkar bland annat skogens ålder och när och hur vi avverkar den. Våra val måste basera sig på bred allomfattande kunskap.

I arbetet för en gemensam framtid är det viktigt att alla inom EU bär sitt ansvar. Man ska inte på EU-nivå använda Finlands sänka i klimatsyfte till att kompensera för andra länders utsläpp. Målsättningen ska vara att få ner utsläppen, inte att överföra dem länder eller kontinenter emellan. Skogspolitiken är och skall förbli nationell.

 

Ärade talman,

Jordbruket genomgår en historisk kris. Priset på energi, tillgången till gödsel, inflationen och marknadens uppbyggnad slår hårt på de enskilda producenterna. För många kan åtgärderna för en klimatneutral framtid kännas tunga och dåligt placerade. De flesta har inga ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar. Även om det är nödvändigt att minska på kolutsläppen är det enkelt att ha förståelse för bonden. Därför anser vi i SFP att åtgärderna som vi vidtar måste vara rättvisa och hållbara, så att vi har inhemsk mat även i framtiden.

 

Ärade talman,

Vi måste kunna se på helheten och inte på enskilda faktorer. Vi ska inte vara för svartvita i våra åsikter utan vi måste kunna tala om både för och nackdelarna med vissa åtgärder. Vi är relativt överens i Finland om att till exempel vindkraft är bra och vi vill utveckla det. Samtidigt är det en realitet att för varje vindkraftverk hugger man ned i medeltal cirka 1,5 hektar skog. Detta ställer krav på oss beslutsfattare och våra tjänstemän. Vi måste kunna vidga vår syn och fatta beslut som är hållbara i det långa loppet.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00