Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

13.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

För ganska exakt 10 år sedan var det så kallade svaveldirektivet på tapeten. Ett direktiv som skulle minska på svavelutsläppen i marint bränsle. Farhågorna då var många. Företag hotade flytta sin produktion bort från Finland, kostnaderna för samhället skulle bli i miljardklass och kraven skulle slå hårt på finländska exporten.

Idag är det intressant att analysera den diskussionen. De som vågade anta utmaningarna gick ut som segrare – även ekonomiskt sett. Svaveldirektivet höjde temporärt på kostnaderna, det är ett faktum. Men den finska cleantech-industrin fick nya möjligheter, en ny marknad, nya områden för tillväxt. Under det gångna decenniet förändrades världen och idag är klimatfrågorna en konkurrensfördel för de finska företagen. Vi har som land knowhow och en bränd som har satt oss på framkanten i kampen mot klimatförändringen. Vi har förutsättningar att skapa förändring på ett social och ekonomiskt rättvist sätt. Finland ska vara ett lockande land för företag och investerare. Finland har alla möjligheter att vara en nyckelspelare i en kolneutral framtid och utnyttja potentialen som finns bland annat i väte, sol och vind.

Ärade talman,

Finland har tillsammans med de övriga nordiska länderna alla förutsättningar att leda arbetet för att stoppa klimatförändringen. Vi kan vara världsledande experter på energi- och miljöteknik på systemnivå, såväl inom forskning, utveckling, innovationer som affärsverksamhet. En långsiktig och förutsägbar forsknings, utvecklings och innovationspolitik med hävstångseffekt har en nyckelroll i detta. Regeringen fattade i våras ett viktigt beslut om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för små- och medelstora. SFP stöder starkt målet att höja forsknings, innovations och utvecklingssatsningarnas andel till fyra procent.

Vi inom SFP ser fram emot en framtid där ny teknik skapar framgång för finska företag och ökar Finlands export. Vi vill ha allt mångsidigare samarbete i framtiden. Den offentliga och den privata sektorn jobbar tillsammans för att lösa framtida problem och hitta nya verksamhetssätt. Det skapas pilotprojekt och bedrivs forskning, och man vågar också satsa på lite galna idéer.

Det är ingen utopi, utan allt detta gör vi redan i dag. Men vi kunde göra mer. Därför betonas det också i Finlands program för hållbar tillväxt att vi på kort sikt bör stärka och påskynda det som vi redan är starka i och det som redan pågår. Just därför måste vi kunna se helhetsbilden när vi talar om klimatet och de olika lösningarna.

När vi bygger till exempel vägar eller järnvägar med offentliga medel får vi inte bara tänka på dagens situation. Vi måste också med offentliga medel våga satsa på framtiden och samarbeta med de företag som är med och försöker lösa klimatkrisen. Vi måste våga satsa också på uppstartsföretag och forskning i och utveckling av radikala teknologier.

Det kräver mycket av även beslutsfattare och tjänstemän. Vi måste bli av med silotänkandet och utveckla vår förmåga att se helheter. Vi har alla ett ansvar – på alla beslutsnivåer. Till exempel biotekniken är ett särskilt kompetensområde för Finland där Finland kan vara en föregångare när det gäller hållbart genomförande där man tar hänsyn till den biologiska mångfalden och eftersträvar lösningar med ett högre förädlingsvärde. Ren energi har redan länge varit en framtidsbransch, och nu inser de flesta hur viktig den är. Det är vår uppgift att stödja utvecklingen i branschen och fundera på hur vi uppmuntrar dessa branscher i en hållbar riktning, inte på hur vi begränsar eller styr dem. På så sätt skapar vi en hållbar inre marknad som gör det möjligt för företagen att växa och skapa lösningar för framtiden. Vi bör uppmuntra till en kultur där företagen inte konkurrerar med varandra, utan där de tillsammans skapar nya möjligheter och helheter. Forskningsinstitutens och universitetens samarbete med den privata sektorn söker fortfarande sin form, men vi inom SFP ser stor potential i detta samarbete, och det finns redan goda exempel på detta i Vasaregionen som är min hemtrakt.

Ärade talman,

Vår målsättning är, att Finland ska vara kolneutralt före 2035. Ibland sker den tekniska utvecklingen så småningom. Men ännu oftare tar förändringarna stora kliv framåt. Utvecklingen mot övergången till klimatvänligare teknik och utsläppsminskningar är inte lineär. Vi löser de aktuella klimat- och energikriserna ett problem åt gången, en innovation åt gången, och ibland tar vi ett stort kliv framåt. Så skapar vi framtiden.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00