Klimat och energistrategin – en långsiktig klimatpolitisk plan

13.10.2022 kl. 15:00
Gruppanförande 13.10.2022 hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

För ganska exakt 10 år sedan var det så kallade svaveldirektivet på tapeten. Ett direktiv som skulle minska på svavelutsläppen i marint bränsle. Farhågorna då var många. Företag hotade flytta sin produktion bort från Finland, kostnaderna för samhället skulle bli i miljardklass och kraven skulle slå hårt på finländska exporten.

Idag är det intressant att analysera den diskussionen. De som vågade anta utmaningarna gick ut som segrare – även ekonomiskt sett. Svaveldirektivet höjde temporärt på kostnaderna, det är ett faktum. Men den finska cleantech-industrin fick nya möjligheter, en ny marknad, nya områden för tillväxt. Under det gångna decenniet förändrades världen och idag är klimatfrågorna en konkurrensfördel för de finska företagen. Vi har som land knowhow och en bränd som har satt oss på framkanten i kampen mot klimatförändringen. Vi har förutsättningar att skapa förändring på ett social och ekonomiskt rättvist sätt. Finland ska vara ett lockande land för företag och investerare. Finland har alla möjligheter att vara en nyckelspelare i en kolneutral framtid och utnyttja potentialen som finns bland annat i väte, sol och vind.

Ärade talman,

Finland har tillsammans med de övriga nordiska länderna alla förutsättningar att leda arbetet för att stoppa klimatförändringen. Vi kan vara världsledande experter på energi- och miljöteknik på systemnivå, såväl inom forskning, utveckling, innovationer som affärsverksamhet. En långsiktig och förutsägbar forsknings, utvecklings och innovationspolitik med hävstångseffekt har en nyckelroll i detta. Regeringen fattade i våras ett viktigt beslut om ett skatteavdrag för forskning och utveckling för små- och medelstora. SFP stöder starkt målet att höja forsknings, innovations och utvecklingssatsningarnas andel till fyra procent.

Vi inom SFP ser fram emot en framtid där ny teknik skapar framgång för finska företag och ökar Finlands export. Vi vill ha allt mångsidigare samarbete i framtiden. Den offentliga och den privata sektorn jobbar tillsammans för att lösa framtida problem och hitta nya verksamhetssätt. Det skapas pilotprojekt och bedrivs forskning, och man vågar också satsa på lite galna idéer.

Det är ingen utopi, utan allt detta gör vi redan i dag. Men vi kunde göra mer. Därför betonas det också i Finlands program för hållbar tillväxt att vi på kort sikt bör stärka och påskynda det som vi redan är starka i och det som redan pågår. Just därför måste vi kunna se helhetsbilden när vi talar om klimatet och de olika lösningarna.

När vi bygger till exempel vägar eller järnvägar med offentliga medel får vi inte bara tänka på dagens situation. Vi måste också med offentliga medel våga satsa på framtiden och samarbeta med de företag som är med och försöker lösa klimatkrisen. Vi måste våga satsa också på uppstartsföretag och forskning i och utveckling av radikala teknologier.

Det kräver mycket av även beslutsfattare och tjänstemän. Vi måste bli av med silotänkandet och utveckla vår förmåga att se helheter. Vi har alla ett ansvar – på alla beslutsnivåer. Till exempel biotekniken är ett särskilt kompetensområde för Finland där Finland kan vara en föregångare när det gäller hållbart genomförande där man tar hänsyn till den biologiska mångfalden och eftersträvar lösningar med ett högre förädlingsvärde. Ren energi har redan länge varit en framtidsbransch, och nu inser de flesta hur viktig den är. Det är vår uppgift att stödja utvecklingen i branschen och fundera på hur vi uppmuntrar dessa branscher i en hållbar riktning, inte på hur vi begränsar eller styr dem. På så sätt skapar vi en hållbar inre marknad som gör det möjligt för företagen att växa och skapa lösningar för framtiden. Vi bör uppmuntra till en kultur där företagen inte konkurrerar med varandra, utan där de tillsammans skapar nya möjligheter och helheter. Forskningsinstitutens och universitetens samarbete med den privata sektorn söker fortfarande sin form, men vi inom SFP ser stor potential i detta samarbete, och det finns redan goda exempel på detta i Vasaregionen som är min hemtrakt.

Ärade talman,

Vår målsättning är, att Finland ska vara kolneutralt före 2035. Ibland sker den tekniska utvecklingen så småningom. Men ännu oftare tar förändringarna stora kliv framåt. Utvecklingen mot övergången till klimatvänligare teknik och utsläppsminskningar är inte lineär. Vi löser de aktuella klimat- och energikriserna ett problem åt gången, en innovation åt gången, och ibland tar vi ett stort kliv framåt. Så skapar vi framtiden.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15