Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

29.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Utbildningen är Finlands stolthet. Utbildningen skapar Finlands framtid. Det är vår uppgift att se till att även kommande generationer får högkvalitativ undervisning och utbildning, att vårt system representerar stabilitet men samtidigt flexibilitet i en föränderlig värld.

Under denna regeringsperiod har regeringen genomfört många betydande utbildningsreformer. Exempelvis har studerandenas förutsättningar att jobba vid sidan av studierna förbättrats genom en höjning av inkomstgränserna.  Familjernas liv har i sin tur upplättats av sänkta avgifter för småbarnspedagogik, återinförandet av subjektiv rätt till dagvård och reformen av familjeledigheterna.

Reformer har genomförts genom hela systemet. Utbildningspolitiken har nu i allt högre grad betraktats som en helhet, och den nu aktuella utbildningsredogörelsen är en fortsättning på detta. Utbildningsreformerna bör genomföras med tanke på helheten, inte som enskilda lösningar på enskilda problem. Även när det gäller finansieringen av utbildningen måste vi röra oss i den riktningen. Finansieringen måste vara mer förutsägbar och utbildningsanordnarna måste ha bättre möjligheter att planera sin verksamhet på lång sikt. Både finansieringen och systemet måste vara kontinuerliga och långsiktiga.

Ärade talman,

Redogörelsen och de teman som lyfts fram i den har fått mycket positiv respons på bred front i samhället. Redogörelsen har också redan gett upphov till konkreta åtgärder. Behandlingen av redogörelsen har framskridit på mycket konkreta sätt. Till exempel undervisnings- och kulturministeriet ska få en anställd som ansvarar för den svenskspråkiga utbildningen. Det är en mycket välkommen förändring. 

I redogörelsen identifieras på ett bra sätt att det finns regionala skillnader i inlärningsresultaten och mellan skolorna. Inlärningsresultaten kan variera stort både mellan och inom kommunerna, och de svaga inlärningsresultaten påverkas av faktorer som lägre utbildningsnivå bland föräldrarna, sysselsättningssvårigheter, invandrarbakgrund och psykosociala problem hos familjer och elever. Den socioekonomiska bakgrunden påverkar också inlärningen hos flickor och pojkar på olika sätt. Det är viktigt att i fortsättningen fästa allt större uppmärksamhet vid denna information. SFP: utgångpunkt är klar: Den grundläggande utbildningen ska vara inkluderande, allmänbildande och ge alla likvärdiga möjligheter inför framtiden. Det är inte för mycket begärt. Vi har de kunskaper och färdigheter som behövs för att hjälpa ungdomarna framåt i livet. Det är vår uppgift att hitta de rätta metoderna.

En annan utgångspunkt för oss i SFP är att man ska se till att de studerande mår bra och orkar med sina studier. Välbefinnandet är ingen självklarhet, utan det måste stödjas. Därför har till exempel ökningen av antalet kuratorer och psykologer i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet varit en viktig åtgärd. När utvecklingsplanen utvecklas bör också främjandet av motion och fysisk aktivitet beaktas som en viktig del av helheten.

Ärade talman,

I samband med utbildningsredogörelsen gjordes också den första samlade utredningen om utvecklingen av den svenskspråkiga utbildningen. Det är mycket fint att man satsar på undervisningen i det andra inhemska språket i och med utvecklingsprogrammet. På detta sätt kan man etablera högklassiga och attraktiva studievägar på alla utbildningsstadier. Det är också värdefullt att vi har fått fler nybörjarplatser inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen och att utbudet av utbildningsområden utvidgas inom en nära framtid. Såväl näringslivet, staten som tvåspråkiga regioner i Finland behöver språkkunniga experter, och fler utbildningsplatser är det enda sättet att svara på detta behov.

Ärade talman,

Vår värld har förändrats i en aldrig tidigare skådad takt under de senaste två åren. Det har medfört utmaningar när det gäller att klara sig i vardagen och skapat osäkerhet om framtiden. Händelserna under de senaste veckorna och de senaste åren kommer att återspeglas långt in i framtiden också i skolvärlden. Därför är det viktigt att komma ihåg detta: Satsningarna på utbildningen och våra unga betalar sig alltid tillbaka.

Kiitos, tack.

 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00