Ärade talman,
sjukskötare och vårdare har en central roll i vårt vårdsystem. De jobbar med liv och död. De gör krävande uppgifter och arbetar även under obekväma arbetstider. De som jobbar inom branschen har yttrat sitt missnöje och önskat bättre påverkningsmöjligheter för sina arbetstider och förhållanden. Vi vet att då du kan påverka ditt jobb är du också nöjdare och mår bättre. Det handlar om att skapa goda förutsättningar att lyckas i arbetet och framför allt att satsa på välmåendet. Här måste vi ställa oss frågan huruvida arbetsfördelningen inom vården är ändamålsenlig, gör rätt personer rätt saker, eller kunde arbetet organiseras mera lämpligt? Det är frågor som parterna måste lösa och här är det viktigt med dialog.
Ärade talman,
vi kan inte frångå det faktum att vi är i behov av mycket flera vårdare, både med tanke på våra demografiska utmaningar och pensioneringstakten i branschen. Och regeringen har aktivt letat efter lösningar. Regeringens färska förslag att utbilda 2500 nya omsorgsassistenter åren 2023-2025 är en viktig pusselbit i helheten. Samtidigt behöver vi utländsk arbetskraft och bli bättre på att acceptera utländsk vårdexamen. Vi behöver också granska behörighetskraven. Det är klart att det finns uppgifter som behöver kvalificerad personal, men det finns också uppgifter som till sin natur inte kräver långa utbildningar.
Personaldimensioneringen inom det effektiverade serviceboendet för äldre ska enligt lagen vara 0,7 från den 1.4.2023. Den striktare dimensioneringen behövs då de boende ofta kräver omfattande vård och arbetet är både fysiskt och psykiskt tungt, men i detta läge med en stor brist på vårdare verkar kravet vara svårt att uppfylla. Inom hemvården finns det också alltför många äldre med ett stort vårdbehov och personalresurserna räcker inte till. Vi har en stor utmaning med att göra vårdyrket lockande igen så att våra äldre kan få den vård de behöver. Därför är SFP och Svenska riksdagsgruppen beredda att senarelägga reformen en aning med en trappstegsmodell.
Ärade talman,
det är oroväckande att vi har unga sjukskötarstuderande med karriären framför sig, men som överväger att inte stanna kvar i Finland för att jobba eller att registrera sina yrkeskunskaper. Det är en utveckling som vi i Svenska riksdagsgruppen anser måste åtgärdas. Samma oro gäller givetvis mängden personer som överväger branschbyte. Samhället har inte råd med det och därför behöver vi nu satsa på en positiv framtidstro. Att satsa på arbetsvälmående är en lönsam investering. Prislappen på missnöje och frustration konkretiseras nu inom vårdbranschen. Svenska riksdagsgruppen kräver att arbetsgruppen för vårdbranschens attraktionskraft effektiverar sin tidtabell och levererar förslag så fort som möjligt.
År 2019 var sjukvårdare det tredje vanligaste yrket för kvinnor i arbetslivet och branschen är starkt kvinnodominerad. Här finns en jämställdhetsaspekt som måste noteras och vi behöver målmedvetna åtgärder för att minska könssegregationen i arbetslivet.
Ärade talman,
det är flera faktorer som på lång sikt har lett till vårdarbristen. Coronapandemin ökade belastningen inom hälsovården samtidigt som Finlands vårdsystem nu står inför en historisk förvaltningsrevidering. Faktum är att vårt land länge har behövt en social och hälsovårdsreform. Det är en satsning på framtiden och reformen ska ses som en möjlighet att skapa nytt. Här har välfärdsområden goda möjligheter att vara innovativa. Vården får som helhet bredare axlar och i de nya områdena är både kompetensen och expertisen mångsidigare. Samtidigt är det viktigt att satsa på förebyggande vård och service eftersom både individen och samhället gynnas då människor längre hålls friska och välmående.
