Utskottet har jobbat med ärendet ända sedan våren och har hört ett stort antal sakkunniga inom området, av vilka de flesta har understött reformbehovet. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är mycket nöjd över att majoriteten av utskottet ville göra ändringar i lagen utgående från initiativet och inte vänta på en möjlig helhetsreform.

Den nuvarande abortlagen är från år 1970 och är definitivt föråldrad. Under de senaste femtio åren har mycket i samhället förändrats, bland annat vår grundlag, men inte denna lagstiftning. Både kvinnornas självbestämmanderätt och dagens abortpraxis måste beaktas i lagen och därför är det nödvändigt att vi nu slopar kravet på två olika läkares utlåtande för att få abort. Jag är glad över att vi nu slår fast att den gravida har rätt att genomgå en abort på egen begäran ända till den tolfte graviditetsveckan, säger Rehn-Kivi.

I medborgarinitiativet föreslogs också andra ändringar till abortlagen, men många av dem hade lagstiftnings- eller innehållsmässiga problem och kräver en noggrannare beredning. Föråldrade termer som "psykisk efterblivenhet" eller "rubbad själsverksamhet” slopas tack och lov ändå nu. Också lagtexten om att aborter ska utföras på ett för dessa åtgärder godkänt sjukhus stryks. De flesta aborter sker idag hemma med medicinska preparat.

Beslutet om en abort är aldrig lätt, men det är ett beslut som den gravida kvinnan själv ska få fatta. Det är därför viktigt att den gravida kan få psykosocialt stöd både före och efter ingreppet. Rätten till detta stöd, som också gäller för den andra föräldern, nämner vi i en ny paragraf. I fråga om aborter som görs efter den tolfte veckan gör vi nu inga ändringar, men utskottet godkände en kläm och önskan om en helhetsreform över abortlagstiftningen i snabb ordning. Besluten som vi kunde klubba av idag är ett stort steg i rätt riktning för kvinnornas självbestämmanderätt, säger Rehn-Kivi.