Abortlagstiftningen tar ett viktigt steg mot 2020-talet!

29.09.2022 kl. 15:35
Social- och hälsovårdsutskottet har idag fått färdigt sitt betänkande över medborgarinitiativet EgenVilja2020 - Vi uppdaterar abortlagen till 2020-talet!.

Utskottet har jobbat med ärendet ända sedan våren och har hört ett stort antal sakkunniga inom området, av vilka de flesta har understött reformbehovet. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är mycket nöjd över att majoriteten av utskottet ville göra ändringar i lagen utgående från initiativet och inte vänta på en möjlig helhetsreform.

Den nuvarande abortlagen är från år 1970 och är definitivt föråldrad. Under de senaste femtio åren har mycket i samhället förändrats, bland annat vår grundlag, men inte denna lagstiftning. Både kvinnornas självbestämmanderätt och dagens abortpraxis måste beaktas i lagen och därför är det nödvändigt att vi nu slopar kravet på två olika läkares utlåtande för att få abort. Jag är glad över att vi nu slår fast att den gravida har rätt att genomgå en abort på egen begäran ända till den tolfte graviditetsveckan, säger Rehn-Kivi.

I medborgarinitiativet föreslogs också andra ändringar till abortlagen, men många av dem hade lagstiftnings- eller innehållsmässiga problem och kräver en noggrannare beredning. Föråldrade termer som "psykisk efterblivenhet" eller "rubbad själsverksamhet” slopas tack och lov ändå nu. Också lagtexten om att aborter ska utföras på ett för dessa åtgärder godkänt sjukhus stryks. De flesta aborter sker idag hemma med medicinska preparat.

Beslutet om en abort är aldrig lätt, men det är ett beslut som den gravida kvinnan själv ska få fatta. Det är därför viktigt att den gravida kan få psykosocialt stöd både före och efter ingreppet. Rätten till detta stöd, som också gäller för den andra föräldern, nämner vi i en ny paragraf. I fråga om aborter som görs efter den tolfte veckan gör vi nu inga ändringar, men utskottet godkände en kläm och önskan om en helhetsreform över abortlagstiftningen i snabb ordning. Besluten som vi kunde klubba av idag är ett stort steg i rätt riktning för kvinnornas självbestämmanderätt, säger Rehn-Kivi.
 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00