Abortlagstiftningen tar ett viktigt steg mot 2020-talet!

29.09.2022 kl. 15:35
Social- och hälsovårdsutskottet har idag fått färdigt sitt betänkande över medborgarinitiativet EgenVilja2020 - Vi uppdaterar abortlagen till 2020-talet!.

Utskottet har jobbat med ärendet ända sedan våren och har hört ett stort antal sakkunniga inom området, av vilka de flesta har understött reformbehovet. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi (SFP) är mycket nöjd över att majoriteten av utskottet ville göra ändringar i lagen utgående från initiativet och inte vänta på en möjlig helhetsreform.

Den nuvarande abortlagen är från år 1970 och är definitivt föråldrad. Under de senaste femtio åren har mycket i samhället förändrats, bland annat vår grundlag, men inte denna lagstiftning. Både kvinnornas självbestämmanderätt och dagens abortpraxis måste beaktas i lagen och därför är det nödvändigt att vi nu slopar kravet på två olika läkares utlåtande för att få abort. Jag är glad över att vi nu slår fast att den gravida har rätt att genomgå en abort på egen begäran ända till den tolfte graviditetsveckan, säger Rehn-Kivi.

I medborgarinitiativet föreslogs också andra ändringar till abortlagen, men många av dem hade lagstiftnings- eller innehållsmässiga problem och kräver en noggrannare beredning. Föråldrade termer som "psykisk efterblivenhet" eller "rubbad själsverksamhet” slopas tack och lov ändå nu. Också lagtexten om att aborter ska utföras på ett för dessa åtgärder godkänt sjukhus stryks. De flesta aborter sker idag hemma med medicinska preparat.

Beslutet om en abort är aldrig lätt, men det är ett beslut som den gravida kvinnan själv ska få fatta. Det är därför viktigt att den gravida kan få psykosocialt stöd både före och efter ingreppet. Rätten till detta stöd, som också gäller för den andra föräldern, nämner vi i en ny paragraf. I fråga om aborter som görs efter den tolfte veckan gör vi nu inga ändringar, men utskottet godkände en kläm och önskan om en helhetsreform över abortlagstiftningen i snabb ordning. Besluten som vi kunde klubba av idag är ett stort steg i rätt riktning för kvinnornas självbestämmanderätt, säger Rehn-Kivi.
 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30