Social och ekonomisk hållbarhet uppnås med rätt riktade åtgärder

21.09.2022 kl. 13:15
Riksdagens behandling av statsbudgeten för år 2023 har idag fortsatt med en remissdebatt om social- hälsovårdsministeriets budgethelhet.

Vid årsskiftet flyttar hela vår social- och hälsovård samt räddningsväsendets tjänster över till de nya välfärdsområdena och verksamhetens finansiering övergår samtidigt från kommunerna till staten. Finansieringen blir utmanande för många områden. Tre exceptionella år av först en pandemi och sedan ett krig i vår närhet har satt sina spår i finländarnas välbefinnande och livskvalitet.  Därför behöver vi nu rätt riktade ekonomiska och sociala satsningar från statens håll för att möjliggöra att de nya välfärdsområdena klarar av sitt uppdrag, konstaterar SFP:s riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi.

 
– Budgeten återspeglar ett osäkert ekonomiskt läge som har långsiktiga effekter på finländarna och samhället på alla nivåer. I förhållanden som dessa är en förutsättning för social och ekonomisk hållbarhet en hög sysselsättningsgrad, friska och arbetsföra medborgare samt effektiva och behovsbaserade social- och hälsotjänster och förmåner. Vi måste kunna göra hälsoekonomiska satsningar på lång sikt och därför är investeringar i förebyggande syfte det enda rätta och vettiga, säger Rehn-Kivi.
 
I budgetförslaget och vårdreformens finansiering har man för år 2023 beaktat bland annat psykisk hälsa-och missbrukstjänster, utvecklingen av hemvården för äldre, vårdgarantin, totalreformen av funktionhinderservicelagen och reformen av social kreditgivning.
 
– Trots att budgeten innehåller en mängd viktiga anslag för utvecklandet av vår social- och hälsovård saknar jag ändå ett större anslag för vacciner, ett av våra effektivaste förebyggande verktyg. Vi har ett brett nationellt vaccinprogram för barn och unga, men det borde utvecklas att omfatta också vuxna. Summan för pneumokockvacciner som finansutskottet fick med i detta års budget borde ha fått en fortsättning i regeringens förslag för nästa år och blivit en del av det nationella vaccinprogrammet, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00