Vi behöver läroavtal, förutsägbar beskattning och en snabbfil för arbetskraftsrelaterad invandring.

05.09.2022 kl. 14:01
Kriserna som avlöser varandra lägger vår ekonomi i obalans. Coronapandemin, Rysslands anfallskrig i Ukraina och den pågående energikrisen skakar om de ekonomiska strukturerna. Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz är orolig för hur företagen skall klara sig genom krisen och  efterlyser reformer för att säkra tillgången på arbetskraft

– När jag diskuterar med företagare är bristen på arbetskraft enskilt största frågan som kommer upp. Och som alltid så behövs flera åtgärder. Vi har över 300 000 människor i åldern 15-59 år utanför arbetsmarknaden samtidigt som vi har en stor brist på arbetskraft och stora demografiska utmaningar, säger Adlercreutz 
 
– De som idag är arbetslösa måste få starkare incitament till omskolning. Men vi måste också få ett fungerande system för läroavtal. Idag är kostnaden för företaget helt enkelt för stor. Samtidigt har vi en stor grupp ungdomar som helt klart skulle gagnas av en sådan utbildningsform. Ett smidigare läroavtalssystem med lägre kostnader för företagen är en del av lösningen. Här behöver vi inte uppfinna allting själv - i Mellaneuropa finns det modeller vi gott kunde tillämpa här i Finland. 
 
Adlercreutz vill ha bättre processer för arbetskraftsrelaterad invandring. 
 
–  Vi behöver smidigare arbetskraftsinvandring. Den behovsprövning som idag tillämpas på arbetskraft som kommer från ett land utanför EU/EES bör slopas. Vi kunde här börja med lokala försök för att lindra de farhågor som finns. De företag som bevisligen skött sina förpliktelser kunde ha en skild rutt med lättare processer. Vi måste lita på våra företag. Det skulle också frigöra myndighetsresurser som behövs på annat håll. 
 
Kriget i Ukraina har ändrat på många företags verksamhetsförutsättningar under året som gått. Adlercreutz efterlyser långsiktighet. 
 
– Om företagen inte kan vara säkra på att det som gäller idag också gäller imorgon investerar de inte. Vår beskattning måste vara konkurrenskraftig men den måste också vara förutsägbar. Skatt på arbete och kapital kan inte vara en spelknapp i varje budgetria. Här måste vi kunna förbinda oss till en långsiktiga förutsägbara linjedragningar, avslutar Adlercreutz. 
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00