Svenska riksdagsgruppen vid sitt sommarmöte:Trygghet i vardagen kräver målmedvetna åtgärder

23.08.2022 kl. 13:19
SFP och Svenska riksdagsgruppen ser det som nödvändigt att trygga finländarnas köpkraft.  

– Vi behöver snabba och riktade åtgärder för att komma över de kriser vi bemöter. Samtidigt ska vi hålla horisonten i sikte och inte glömma den stora bilden. En förutsägbar, långsiktig politik ger trygghet för oss finländare, men gör också Finland till ett land man vill flytta till och investera i, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz.

– Trygghet i vardagen betyder att ingen ska vara tvungen att fundera på om man ska ha råd med både mat på bordet och att ha varmt i sitt hus. Då inflationen stiger och kostnaderna i vardagen ökar måste vi trygga finländarnas köpkraft. Samtidigt är det viktigt att beskattningen sporrar till arbete och företagsamhet så att vi får de ekonomiska kurvorna att vända uppåt. SFP har redan länge talat för en sänkning av skatten på både arbete och pensionsinkomster, säger partiordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Samtidigt som SFP efterlyser allmänna åtgärder för att trygga köpkraften och stöda tillväxten behövs riktade åtgärder för att stöda de mest utsatta.

– En viktig ändring vore att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska utkomststödet. Alternativt föreslår Svenska riksdagsgruppen en temporär ändring så att barnbidraget inte skulle påverka utkomststödet. Detta skulle ha en direkt effekt i de mest utsatta barnfamiljernas vardag. En annan åtgärd skulle vara att införa ett gemensamt kostnadstak för alla sjukvårdskostnader. Det skulle ersätta de i dagens läge separata taken för klientavgifter, läkemedel och resor, påpekar Henriksson.

Trygghet i vardagen betyder också att vi har en inhemsk livsmedelsförsörjning. SFP anser att man snarast borde se över relevant lagstiftning för att råda bot på den strukturella lönsamhetskrisen som producenterna redan länge upplevt och som bara förvärrats.

– Böndernas vardag har på många gårdar varit utmanande redan länge i och med att livsmedelsmarknaden inte fungerar i praktiken. Vi har gårdar som har gått från generation till generation som nu funderar på att sätta lapp på luckan. Vi måste trygga den finländska livsmedelsproduktionen. Också bonden behöver bröd på sitt bord, slår minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist fast.

– Här har också handeln ett stort ansvar. De kan visa exempel genom att höja ribban för sina egna varumärken. Företagsansvar betyder också, att man tar ansvar för sina leverantörer, säger Adlercreutz. 

Mervärdesskatten på el bör sänkas

– Det världspolitiska läget, den stigande inflationen och de höga energipriserna drabbar alla finländare på olika sätt. Det är inte enbart låginkomsttagare utan de höjda kostnaderna som uppstår i vardagen påverkar alla. Vi kan inte kompensera kostnaderna för alla, men måste hjälpa särskilt de grupper som nu är speciellt utsatta. Men samtidigt är det viktigt att vi inte glömmer det långa perspektivet. Om vi rubbar marknaderna går det lätta så, att vi stöter på samma problem längre fram, säger Adlercreutz.

– De stigande energipriserna oroar finländarna. Vi behöver effektiva åtgärder för att underlätta situationen inför den kommande vintern. SFP anser att mervärdesskatten på el bör sänkas. En temporär sänkning av elmomsen skulle vara förhållandevis lätt att genomföra och den skulle konkret synas i vanliga finländarnas plånbok, säger Adlercreutz.

Svenska riksdagsgruppen besökte på måndag Lovisa kärnkraft.

– Det är helt centralt att trygga den inhemska elproduktionen och försörjningsberedskapen. Vi måste göra oss oberoende av rysk energi. Finland har mycket att vinna på att aktivt sporra till investeringar i grön teknologi. SFP förhåller sig även positivt till ett förlängt driftstillstånd för Lovisa kärnkraftverk och ser det som viktigt att beslut fattas ännu under denna valperiod, säger Henriksson.

Vården behöver framtidstro

Svenska riksdagsgruppen oroar sig över läget inom vården. 

Vi har en allvarlig kris inom vården och vi behöver snabba och mångsidiga lösningar för att säkerställa att vi även i framtiden har en fungerande vård och äldreomsorg för våra invånare. En krisgrupp som också lyssnar till vårdarna behövs.

– Det handlar bland annat om att säkerställa att vi har ett tillräckligt antal utbildningsplatser för sjukskötare, närvårdare, vårdbiträden och läkare, att vårdaryrket är attraktivt och att människor trivs i arbetslivet, att det på arbetsplatser tillämpas gott ledarskap, jämställdhet och konkurrenskraftiga löner. Vi behöver arbetskraftsinvandring, avveckling av styva hierarkier och överbyråkratisering samt erkännandet av utländska vårdexamen. Det finns flera pusselbitar som måste falla på plats för att förbättra vårdbranschens attraktionskraft, säger Henriksson.

– Vi behöver fler händer i vården. Vi vill hålla fast vid målsättningen på en vårddimensionering på 0,7, men ser ändå pragmatiskt på frågan. Det får till exempel inte leda till att enheter måste stängas. Därför behöver vi nu föra en diskussion om vad behöver göras för att vi i praktiken ska kunna förverkliga vårddimensioneringen, säger Blomqvist.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00