Lagstiftningen bör rättas till för att träbyggandet ska ta fart

22.08.2022 kl. 15:11
Det är dags att en gång för alla slå fast, att finländskt trä inte brinner bättre i Finland än i Sverige, sade Anders Adlercreutz, när Svenska riksdagsgruppen besökte träelementföretaget Timberpoint i Lovisa på måndagen. 

-Vi har i tiotals år försökt främja finländskt träbyggande men gamla förutfattade åsikter sitter hårt i. Idag är det fortfarande märkbart lättare och billigare att bygga trävåningshus i Sverige än i Finland. Här krävs i de flesta fall både tekniskt brandskydd, dvs sprinklers, och strukturellt brandskydd, dvs att trä kläs med skivor. I Sverige klarar man sig oftast med bara sprinklers, säger Adlercreutz.
 
Trähus av massiva träelement är en växande nisch inom träbyggandet.
 
-Ett massivt trähus är bra på många sätt. Det bildar ett kollager och det är tekniskt mycket säkert. Konstruktionerna är lätta att reparera och man behöver inte vara orolig för söndriga diffusionsspärrar som ofta leder till mögel. Det här är goda egenskaper som vi bör främja, säger Adlercreutz.
 
Adlercreutz varnar för att lagstiftningen lätt kan stoppa de senaste tidernas goda trend.
 
-Som en följd av kriget i Ukraina har vi alla fått upp ögonen för försörjningssäkerheten. Det är en av orsakerna till att träbyggande bör främjas. Utvecklingen kan dock lätt gå åt fel håll.  Vi skall akta oss för att ställa för höga värmetekniska krav på våra byggnader. Ett massivt trähus är inte till pappers speciellt energieffektivt, men i praktiken är det ofta det. När vi nu med goda skäl igen lyfter upp energieffektiviteten på agendan är det viktigt att vi inte i samma veva sätter käppar i hjulet för klokt, finländskt, massivt träbyggande, avslutar Adlercreutz.

 
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00