Viktigt värna om det nordiska perspektivet i alla lägen

28.06.2022 kl. 13:40
De nordiska samarbetsministrarna har idag gett ett gemensamt uttalande där de betonar vikten av att värna om det nordiska perspektivet.

Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, lyfter det viktiga arbetet som pågår för att utveckla det nordiska samarbetet inom försörjningstrygghet och beredskap. Arbete inleddes under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet ifjol och fortsätter nu under Norges ledning.
 
– Jag är mycket glad över att det finländska initiativet om att utveckla vårt samarbete gällande beredskapsfrågor fått ett så bra mottagande. Arbetet att stärka vårt samarbete i kristider pågår mycket aktivt både inom och utanför ministerrådets ramar. Varje sektor ansvarar för arbetet inom sitt ansvarsområde, men vi samarbetsministrar har en viktig roll att lyfta den nordiska dimensionen i alla lägen och se till helheten, konstaterar Blomqvist. 
 
Den senaste tidens kriser har överlag framhävt behovet och betydelsen av det nordiska samarbetet. Både coronapandemin och det ändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har understrukit hur viktigt det nordiska samarbetet är. 
 
– Coronapandemin visade på en del utmaningar i det nordiska samarbetet, och vi ska ta lärdom av de erfarenheterna. Det här var även en prioritet under vårt ordförandeskap ifjol. Vårt mål att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030 står fast, och den målsättningen fortsätter vi att arbeta målmedvetet för, säger Blomqvist.
 
– Under vårens säkerhetspolitiskt turbulenta tid har vi fått se styrkan i det nordiska samarbetet, då våra länder koordinerat och samarbetat oerhört tätt. Det finns ett stort intresse och ett starkt politiskt stöd för det nordiska samarbetet. Vi har nu ett momentum att ytterligare stärka och vidareutveckla vårt samarbete. Det ska vi ta vara på, avslutar Blomqvist.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00