Ännu är havet lite väl kallt för min smak men egentligen är det ju nu man borde passa på innan det blir varmt och algerna uppenbarar sig. I min barndom var alger aldrig ett problem om somrarna. Mina barns sommarlov ser ändå annorlunda ut. Sommarlovsmorgnarna börjar ofta med en koll om det alls går att simma. Idag är den där blågröna sörjan något som varje år påminner oss om hur Östersjön mår.
Östersjön har kallats för världens mest förorenade hav. Dess speciella karaktärsdrag gör att havet är speciellt känsligt för våra handlingar. Vi har allt för länge använt havet som en soptipp. Det gäller tyvärr samhällets alla sektorer. Förbättrandet av såväl Östersjöns som Skärgårdshavets välmående hänger inte på en sektor eller ett område, utan frågan är mer heltäckande än så. Östersjöarbetet är heller inget nytt. Vi har redan länge pratat om hur något måste göras. Mer hållbara lösningar finns redan att tillgå men utmaningarna ligger i hur flitigt de används. Låt mig ta några exempel från sjöfarten.
Det är fortsättningsvis helt lagligt för fraktfartyg att spola ut sitt avloppsvatten i Östersjön. Trots att det finns hamnar där det är möjligt att tömma toalettavfallet utan extra kostnader är det majoriteten av fraktfartygen som spolar ut det i havet. Ett annat exempel är vilken typ av skrubber, dvs. rengöringssystem för avgaser som används – ett öppet eller slutet system. Med ett slutet system tar man till vara avfallet medan det med ett öppet system spolas ut i havet. Det handlar om en tjock sörja som kan uppgå till flera tiotals kilo per dag. Majoriteten av fartygen som rör sig på Östersjön använder öppna system även om alternativ finns.
Vi hamnar här i en balansgång mellan nödvändiga miljöåtgärder och dyrare investeringar. Allting har en prislapp. Även om det finns företag som satsar på miljövänliga lösningar kommer vi bara en bit på vägen ifall kunden inte är villig att köpa dem. För att pressa ner kostnaderna blir kundens mål att använda de system som är tillräckligt bra för att följa rådande lagstiftning. Slutresultatet blir kanske något där mitt emellan. Finland har förutsättningar för att förbättra sin lagstiftning på dessa punkter. Men vi måste vara medvetna om vad den ekvationen kan innebära. Alltför stränga marina miljökrav kan sätta käppar i hjulen för vår konkurrenskraft. Men hur länge kan Östersjön vänta på att ekvationen jämnar ut sig? Svaret är inte hemskt länge till.
Glädjande nog ser vi i dagens läge vissa attitydförändringar. Hållbara och miljövänliga lösningar börjar vara en imagefråga för många företag och konsekvenserna av att inte hoppa på den trenden ska inte förbises. I dagens läge är det allt fler kunder som vill veta vad till exempel olika rederier gör för att minska belastningen av Östersjön. Det gäller inte enbart sjöfarten utan många olika branscher som idag belastar Östersjön på ett eller annat sätt. Vi måste se till helhetsbilden och våga tänka utanför ramarna. Genom hurdan lagstiftning kan vi främja hållbarare alternativ och vad kan vi göra annorlunda än vad vi gör idag? Modiga satsningar och allas insatser behövs för att främja vårt havs välmående – både på land och till havs.