Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

15.06.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist

Ärade talman, valperiodens sista plan för de offentliga finanserna präglas av att vårt samhälle har påverkats av oförutsedda externa chocker. För det första ändrades vårt säkerhetspolitiska läge den 24:e februari. För det andra har eftersviterna av en pandemi på flera sätt lämnat sina spår i ekonomin, med bland annat en stigande priser. Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi nu framför oss ett historiskt paket med stark fokus på säkerhet och beredskap, utan att glömma satsningar för ett livskraftigare Finland så som satsningar i grön omställning, forskning, vetenskap och utbildning. Det är satsningar som kommer att bära frukt även i längden.

 

Ärade talman, sättet hur vi ser på säkerhet och stabilitet har förändrats efter Rysslands brutala anfall i Ukraina. Den 17:e maj fattade riksdagen med klar majoritet beslut om att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är ett historiskt beslut som på lång sikt maximerar Finlands, Nordens och Östersjöns säkerhet. Svenska riksdagsgruppen och SFP är mycket nöjda över det beslutet.

 

Ärade talman, Svenska riksdagsgruppen vill att vårt samhälle är sporrande, att Finland utgör en attraktiv investeringsmiljö och att våra företag ska ha de bästa förutsättningarna att verka och fatta långsiktiga investeringsbeslut. Det ska även vara lockande att investera i forskning eftersom det är enbart så vi hittar nya teknologier, morgondagens lösningar och skapar välfärd. Alla riksdagsgrupper har bundit sig till att Finland har som mål att fram till år 2030 höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till vårt BNP. Det är ett ambitiöst mål som kräver målmedvetna beslut. Regeringens beslut att höja statens forsknings-och utvecklingsfinansiering nästa år med 350 miljoner euro och införandet av ett skatteavdrag för små-och medelstora företag styr oss tydligt mot det gemensamma målet, vilket är välkommet. Vi är på rätt väg.

 

Ärade talman, det lönar sig att satsa på barn, unga och kunnande. I själva verket är historien om Finland ett praktexempel på att det lönar sig att investera i folkets kunskapsnivå. Vi tog oss från att ha varit ett fattigt land till ett land vars välfärdssamhälle är av högsta rang. Så ska det vara också i fortsättningen. Därför är den permanenta satsningarna i finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro viktiga. Precis som finansutskottet konstaterar, spelar yrkesutbildningen också en viktig roll med tanke på integrationen av invandrare och förespråkandet av arbetsrelaterad invandring.

 

Ärade talman, finansutskottet betonar att coronakrisens effekt på jämställdheten ska beaktas i den framtida ekonomiska politiken. Det är viktigt att vi främjar jämställdheten och aktivt motarbetar all sorts diskriminering. Här spelar även regeringens färska jämställdhetsredogörelse en viktig roll med sina konkreta åtgärdsförslag.

 

Våra strukturella utmaningar kvarstår och även här behöver vi leta lösningar. Trots att regeringen närmar sig sitt sysselsättningsmål på 75 procent ser vi i Svenska riksdagsgruppen det som helt nödvändigt att vi målmedvetet fortsätter strävan efter en högre sysselsättningsgrad så att fler finländare får ett jobb.

 

Ärade talman, den stigande inflationen har påverkat köpkraften, och därför är tidigareläggningen av indexjusteringen av vissa förmåner betydande för dem med lägst inkomst. Dessutom vet vi att priset på energi och bensin är en allvarlig utmaning för många finländare. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att problemen ska lösas med åtgärder som är effektiva och hållbara. Till exempel är beslutet om uthyrning av en LNG-terminal för att minska vårt beroende av rysk energi viktigt och dess placering i Ingå är särskilt välkommet.

 

Ärade talman, att fatta beslut gällande de offentliga finanserna handlar alltid om en avvägning och om att hitta balans. Vi har levt under exceptionella tider som även har krävt sina svåra beslut, men besluten har varit nödvändiga. Det har handlat om ansvarstagande, framåtblickande beslut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00