Planen för de offentliga finanserna 2023-2026

15.06.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Bergqvist

Ärade talman, valperiodens sista plan för de offentliga finanserna präglas av att vårt samhälle har påverkats av oförutsedda externa chocker. För det första ändrades vårt säkerhetspolitiska läge den 24:e februari. För det andra har eftersviterna av en pandemi på flera sätt lämnat sina spår i ekonomin, med bland annat en stigande priser. Tack vare regeringens starka handlingsförmåga har vi nu framför oss ett historiskt paket med stark fokus på säkerhet och beredskap, utan att glömma satsningar för ett livskraftigare Finland så som satsningar i grön omställning, forskning, vetenskap och utbildning. Det är satsningar som kommer att bära frukt även i längden.

 

Ärade talman, sättet hur vi ser på säkerhet och stabilitet har förändrats efter Rysslands brutala anfall i Ukraina. Den 17:e maj fattade riksdagen med klar majoritet beslut om att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är ett historiskt beslut som på lång sikt maximerar Finlands, Nordens och Östersjöns säkerhet. Svenska riksdagsgruppen och SFP är mycket nöjda över det beslutet.

 

Ärade talman, Svenska riksdagsgruppen vill att vårt samhälle är sporrande, att Finland utgör en attraktiv investeringsmiljö och att våra företag ska ha de bästa förutsättningarna att verka och fatta långsiktiga investeringsbeslut. Det ska även vara lockande att investera i forskning eftersom det är enbart så vi hittar nya teknologier, morgondagens lösningar och skapar välfärd. Alla riksdagsgrupper har bundit sig till att Finland har som mål att fram till år 2030 höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till vårt BNP. Det är ett ambitiöst mål som kräver målmedvetna beslut. Regeringens beslut att höja statens forsknings-och utvecklingsfinansiering nästa år med 350 miljoner euro och införandet av ett skatteavdrag för små-och medelstora företag styr oss tydligt mot det gemensamma målet, vilket är välkommet. Vi är på rätt väg.

 

Ärade talman, det lönar sig att satsa på barn, unga och kunnande. I själva verket är historien om Finland ett praktexempel på att det lönar sig att investera i folkets kunskapsnivå. Vi tog oss från att ha varit ett fattigt land till ett land vars välfärdssamhälle är av högsta rang. Så ska det vara också i fortsättningen. Därför är den permanenta satsningarna i finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro viktiga. Precis som finansutskottet konstaterar, spelar yrkesutbildningen också en viktig roll med tanke på integrationen av invandrare och förespråkandet av arbetsrelaterad invandring.

 

Ärade talman, finansutskottet betonar att coronakrisens effekt på jämställdheten ska beaktas i den framtida ekonomiska politiken. Det är viktigt att vi främjar jämställdheten och aktivt motarbetar all sorts diskriminering. Här spelar även regeringens färska jämställdhetsredogörelse en viktig roll med sina konkreta åtgärdsförslag.

 

Våra strukturella utmaningar kvarstår och även här behöver vi leta lösningar. Trots att regeringen närmar sig sitt sysselsättningsmål på 75 procent ser vi i Svenska riksdagsgruppen det som helt nödvändigt att vi målmedvetet fortsätter strävan efter en högre sysselsättningsgrad så att fler finländare får ett jobb.

 

Ärade talman, den stigande inflationen har påverkat köpkraften, och därför är tidigareläggningen av indexjusteringen av vissa förmåner betydande för dem med lägst inkomst. Dessutom vet vi att priset på energi och bensin är en allvarlig utmaning för många finländare. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att problemen ska lösas med åtgärder som är effektiva och hållbara. Till exempel är beslutet om uthyrning av en LNG-terminal för att minska vårt beroende av rysk energi viktigt och dess placering i Ingå är särskilt välkommet.

 

Ärade talman, att fatta beslut gällande de offentliga finanserna handlar alltid om en avvägning och om att hitta balans. Vi har levt under exceptionella tider som även har krävt sina svåra beslut, men besluten har varit nödvändiga. Det har handlat om ansvarstagande, framåtblickande beslut.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00