Statsrådets redogörelse om säkerhetsläget och Nato-ansökan

17.05.2022 kl. 12:58
Responsdebatt, Gruppanförande 17.5.2022, Eva Biaudet.

Ärade talman,

Som riksdagsledamöter är kanske vår viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för fred, att bygga demokrati, skapa tillit och trygghet i vårt samhälle. Och vi bär på ett ansvar som sträcker sig även ut i Norden, i Europa och i världen. Konflikter, våld och krig har alltid ödesdigra konsekvenser även utanför de nationella gränserna. Vår utrikespolitik skall även framöver fokusera på diplomati, samarbete, fredsmedling och till och med krishantering. Tillsammans med EU-länderna kan vi stärka internationellt samarbete och befästa strukturer som främjar demokrati och mänskliga rättigheter.

Men allt detta har inte räckt för att hindra krig i Europa. Rysslands krig i Ukraina bryter mot alla internationella normer. Rysslands bombningar, våld mot civila och soldaters sexuella våld mot kvinnor används systematiskt utan respekt för liv och människovärde. Dessa krigsbrott är helt oacceptabla och måste ta slut. Vår uppgift som riksdagsledamöter är att se till att dylikt aldrig kan ske här eller annanstans i Europa igen. Mot aggression behövs ett tillräckligt försvar som avskräcker från alla ansatser till våldsam konflikt. Det starka finländska försvaret behöver stödas nu av det starkaste möjliga skyddet, i form av Natos försvarsallians.

En bred utskottsbehandling har resulterat i stor enighet och riksdagen uttrycker därmed sitt stöd för regeringens beslut att söka medlemskap i Natos försvarsallians.

Igår meddelade Sveriges statsminister Magdalena Andersson att Sverige kommer att lämna in sin medlemsansökan i försvarsalliansen. SFP välkomnar även hennes uttalande om att man önskar göra det tillsammans med Finland. Två grannländer, två länder som står för fred, demokrati och frihet, tar nu tillsammans ett steg mot Nato-medlemskap och det kommer att stärka säkerheten och stabiliteten i Norden och Baltikum, och hela Östersjöregionen. För att citera den svenska partiledaren Annie Lööf: ”Historien har visat att det är internationellt samarbete som är nyckeln till långsiktig fred och frihet.”

Samarbetet med Sveriges riksdag och regering har varit intensivt och fungerat naturligt på många plan, i olika formella och informella sammanhang. I SFP kommer vi på alla sätt att arbeta för att detta täta samarbete skall fortsätta inom försvars- och säkerhetspolitiken, men även utöver det på andra politikområden.

Ärade talman,

Utskottsbehandlingen har belyst det förändrade säkerhetspolitiska läget från många olika perspektiv. Utrikesutskottet har även i sitt betänkande lyft fram en vision över hur den finländska Nato-profilen kunde se ut. Det är klart att Nato-ansökan lämnas in nu utan förbehåll. Ett medlemskap betyder fullvärdiga plikter och fullvärdiga rättigheter. Samtidigt har till exempel Norge visat att man kan vara en aktiv Nato-medlem och kraftfullt verka för nedrustning och fred på den globala arenan.

SFP förenar sig även här med utrikesutskottets betänkande: ” Det är viktigt att Finland också som Natomedlem fortsätter med en aktiv och föregripande diplomati och en stabilitetsfrämjande utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive krishantering, konfliktförebyggande och fredsmedling.” SFP stöder också det ställningstagandet att ” Utrikesutskottet anser det vara viktigt att också Finland fortsatt spelar en stark roll i kärnvapenkontrollen som medlem av Nato.”

Ett Nato-medlemskap förändrar inte på Ålands särställning som demilitariserat område. Finlands förpliktelse om att åta sig Ålands försvar består.

Ärade talman,

Vägen framåt kan kännas lång. Det är viktigt att riksdagen hålls aktivt informerad om ratificeringsprocessen och om kommande linjedragningar i anslutningsprocessen. Vi hoppas på att den fortsatta processen fortskrider på ett smidigt och effektivt sätt och att fred snart återvänder till Europa. SFP och Svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till att Finland ansöker om medlemskap i försvarsalliansen Nato.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00