NATO-MEDLEMSKAP

16.05.2022 kl. 11:46
Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman, Finland ska alltid optimera sin trygghet. Vi ska fatta beslut som tryggar att vi även i fortsättningen kan stolt säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land. Vår högklassiga och demokratisk utbildning har gett oss förutsättningar att som en gemensam front fatta även svåra beslut.

 

Ärade talman, Rysslands brutala och klandervärda attack mot Ukraina har lett till att en betydande majoritet av vårt folk vill i framtiden se Finland som en medlem i Nato. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats till följd av kriget.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder beslutet att ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Vi vill försäkra att Finland även i fortsättningen är en framgångssaga. En berättelse om ett uthålligt och rättvist folk.

  

Ärade talman, vi har en stark försvarsmakt. Vi har en stark försvarsvilja. Vi bibehöll värnplikten även då andra alternativ kunde ha varit lockande. Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet.

 

Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av NATOs gemensamma försvar. Fortfarande förlitar vi oss på en allmän värnplikt, och en stark finländsk försvarsmakt, men i en eventuell kris står vi inte ensamma utan hela försvarsalliansen står med oss. Därför ansöker vi nu om medlemskap.

 

Ärade talman, efter järnridåns fall trodde vi att en ny världsordning skulle komma. Vi ville tro på Rysslands avsikter, vi ville utveckla våra relationer. Den nya världsordningen kom för ett ögonblick – men försvann sedan. Nu är det uppenbart att en järnridå igen reses upp genom Europa. På ena sidan finns en union av demokratiska stater. På andra sidan en diktatur på tillbakagång där en hel generations framtid slängs i sophögen.

 

Vi vill tro på att det i något skede växer upp en ny generation av ryska beslutsfattare som tar avstånd från de brott som begås som bäst och som öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland sina grannar. Isolering leder inte till något gott. Finland är en god granne, vi hotar ingen. Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Som Nato-medlem vänder vi inte ryggen till folket i Ryssland. Och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden.

 

Vi nordiska länder är starka demokratier och rättsstater. Vi behövs i Nato. Ett Norden där alla länder är medlemmar av samma allians är mer livskraftigt, mer tryggt. Ett Nato-medlemskap öppnar dörren för ett ännu tätare nordiskt samarbete. Finland ska söka samarbete bland de länder som delar vår värdegrund. Det är så vi bygger en framtid med demokrati, en fungerande rättsstat och med fred.

 

Ett försvar är aldrig enbart ett militärt försvar. Därför är det speciellt viktigt att man i en kris försvarar samhället som helhet. Att man försvarar rättsstaten, internationella avtal, jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter. De är inte till salu i goda tider, men inte heller i dåliga.

 

För SFP är ett Nato-inträdet inte dramatiskt. Vi har efterlyst en debatt om NATO sedan 90-talet. Det arbete som gjorts hittills möjliggör en snabb medlemsprocess. På försvarsministeriet har man gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet visar sig idag vara guld värt. 

 

Ärade talman, SFP och svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till republikens president och regeringen, och stöder beslutet att Finland ansöker om medlemskap i NATO och att vi fortsätter vårt aktiva och målmedvetna arbete för fred och demokrati.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15