Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

11.05.2022 kl. 15:00
Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström

Ärade talman, att integreras i ett främmande samhälle, att bli en del av det, är något som nu är vardag för tusentals ukrainska flyktingar här i Finland. Att fly ett krig och lämna sitt bekanta liv bakom sig för att börja om i ett nytt land är något som ingen borde behöva uppleva i dagens värld. Finland stöder och ger skydd åt det ukrainska folket, både nu när kriget pågår och då när det kommer en tid att Ukraina igen är ett tryggt land att bo i. Vi hjälper de ukrainare som kommit till Finland att skapa en ny vardag i Finland, att integreras för den tid de väljer att stanna här.

 

Tack också till alla de frivilliga runt om i landet som på väldigt många olika sätt hjälper dem som är på flykt och är i nöd. Era insatser är fantastiska och gör stor skillnad. Vi kan alla bidra på olika sätt och det är just det som gör vårt samhälle så starkt.

 

Ärade talman, det är inte enbart de som flyr ett krig som vill hitta sin plats i sitt nya hemland. De som idag vistas i Finland har väldigt varierande bakgrund. Vissa kommer för studier, vissa för arbete, en del för kärlek. Däremot är servicen som de får beroende av grunden för invandringen. I många fall är detta befogat men inte i alla. Behoven är olika för olika individer och det ska också lösningarna vara. Därför är det viktigt att öka på flexibilitet i systemet. Det är fint att vägledning och rådgivning nu föreslås göras permanenta oberoende av anledningen för ankomsten till Finland.

 

Så som förvaltningsutskottet påpekar, är det skäl att i det fortsatta arbetet ännu mera satsa på konkreta handlingsplaner och tydlig arbetsfördelning. Idag är det flera instanser som har ansvar för olika skeden i integrationsprocessen och det finns tydligt behov att inkludera även arbetsgivare bättre med i processerna. Det är väsentligt att kontinuiteten i integrationsarbetet tryggas.

Ofta är integration i ett samhälle lättare om man talar landets språk eller om man har en arbetsplats. Att få jobba så snabbt som möjligt borde vara en naturlig del av integrationen. Fokus bör också sättas tydligare på att kartlägga de invandrares kunskaper som inte ännu har en arbetsplats, och aktivt hjälpa dem komma i kontakt med arbetsgivare. Lika viktigt är det att konstant på olika sätt och olika nivåer motarbeta rasism som i praktiken utgör ett stort hinder för lyckad integration.

 

Vi är väldigt medvetna om hur utmanande det kan vara att lära sig tala ett främmande språk, men det är viktigt att integrationen kan ske via att man lär sig finska eller svenska, i landets svenskspråkiga orter. Det finns mycket efterfrågan för arbetskraft i de svenskspråkiga regionerna i Finland. Därför är det speciellt viktigt att på kommunal nivå göra konkreta åtgärder för att främja också den svenska integrationen.

 

Kommunerna och frivilligorganisationerna har en stor roll för att skapa delaktighet och särskilt viktig är det för barnfamiljernas vardag. Det sociala stödet är starkt under skolåret men sommarpausen är lång och många familjer blir då lätt ensamma. Det är nödvändigt att kommunerna satsar på barnens och ungas välmående och delaktighet även semestertider. Gällande de ukrainska barnen har regeringen förbundit sig till att ersätta kostnaderna för den service, ett viktigt beslut för att skapa trygghet i en osäker värld.

 

Ärade talman, lyckad integration kan bestå också av väldigt enkla saker. För en individ som inte känner till det finska samhället eller vilka möjligheter eller förpliktelser det finns här, kan det vara avgörande att man får tala med en vänlig människa, att man hittar information på klarspråk, att det finns ett telefonnummer där man ger service på till exempel på engelska. Samhället ska signalera att även personer med invandrarbakgrund är välkomna med. Lättillgänglig service och hjälp är centrala inte enbart för integration utan också för att vi kan skydda dem som är i Finland. Det är ett kallt faktum att vi har i Finland män och kvinnor, barn och unga som är offer för modernt slaveri. Polisens enhet för bekämpning av människohandel, en relativt nygrundad enhet, ska ha tillräckliga resurser och bli bestående för att kunna både hjälpa offren och ställa utnyttjarna inför rätta. Kommunernas och välfärdsområdenas anställda ska skolas i att bättre känna igen tecken på människohandel och det ska finnas konkret ansvarsfördelning mellan olika myndigheter för att bekämpa detta fenomen.

 

Ärade talman, många gånger har det här i riksdagen konstaterats att det ekonomiska läget är utmanande flera år framöver. I dessa tider ska vi kritiskt överväga vilka är statens och den offentliga sektorns centrala uppgifter och se till att trygga dem. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att fungerande integrationsservice är en central del av vårt välfärdssamhälle.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00