Statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet

11.05.2022 kl. 15:00
Responsdebatt, Gruppanförande 11.5.2022, Mats Löfström

Ärade talman, att integreras i ett främmande samhälle, att bli en del av det, är något som nu är vardag för tusentals ukrainska flyktingar här i Finland. Att fly ett krig och lämna sitt bekanta liv bakom sig för att börja om i ett nytt land är något som ingen borde behöva uppleva i dagens värld. Finland stöder och ger skydd åt det ukrainska folket, både nu när kriget pågår och då när det kommer en tid att Ukraina igen är ett tryggt land att bo i. Vi hjälper de ukrainare som kommit till Finland att skapa en ny vardag i Finland, att integreras för den tid de väljer att stanna här.

 

Tack också till alla de frivilliga runt om i landet som på väldigt många olika sätt hjälper dem som är på flykt och är i nöd. Era insatser är fantastiska och gör stor skillnad. Vi kan alla bidra på olika sätt och det är just det som gör vårt samhälle så starkt.

 

Ärade talman, det är inte enbart de som flyr ett krig som vill hitta sin plats i sitt nya hemland. De som idag vistas i Finland har väldigt varierande bakgrund. Vissa kommer för studier, vissa för arbete, en del för kärlek. Däremot är servicen som de får beroende av grunden för invandringen. I många fall är detta befogat men inte i alla. Behoven är olika för olika individer och det ska också lösningarna vara. Därför är det viktigt att öka på flexibilitet i systemet. Det är fint att vägledning och rådgivning nu föreslås göras permanenta oberoende av anledningen för ankomsten till Finland.

 

Så som förvaltningsutskottet påpekar, är det skäl att i det fortsatta arbetet ännu mera satsa på konkreta handlingsplaner och tydlig arbetsfördelning. Idag är det flera instanser som har ansvar för olika skeden i integrationsprocessen och det finns tydligt behov att inkludera även arbetsgivare bättre med i processerna. Det är väsentligt att kontinuiteten i integrationsarbetet tryggas.

Ofta är integration i ett samhälle lättare om man talar landets språk eller om man har en arbetsplats. Att få jobba så snabbt som möjligt borde vara en naturlig del av integrationen. Fokus bör också sättas tydligare på att kartlägga de invandrares kunskaper som inte ännu har en arbetsplats, och aktivt hjälpa dem komma i kontakt med arbetsgivare. Lika viktigt är det att konstant på olika sätt och olika nivåer motarbeta rasism som i praktiken utgör ett stort hinder för lyckad integration.

 

Vi är väldigt medvetna om hur utmanande det kan vara att lära sig tala ett främmande språk, men det är viktigt att integrationen kan ske via att man lär sig finska eller svenska, i landets svenskspråkiga orter. Det finns mycket efterfrågan för arbetskraft i de svenskspråkiga regionerna i Finland. Därför är det speciellt viktigt att på kommunal nivå göra konkreta åtgärder för att främja också den svenska integrationen.

 

Kommunerna och frivilligorganisationerna har en stor roll för att skapa delaktighet och särskilt viktig är det för barnfamiljernas vardag. Det sociala stödet är starkt under skolåret men sommarpausen är lång och många familjer blir då lätt ensamma. Det är nödvändigt att kommunerna satsar på barnens och ungas välmående och delaktighet även semestertider. Gällande de ukrainska barnen har regeringen förbundit sig till att ersätta kostnaderna för den service, ett viktigt beslut för att skapa trygghet i en osäker värld.

 

Ärade talman, lyckad integration kan bestå också av väldigt enkla saker. För en individ som inte känner till det finska samhället eller vilka möjligheter eller förpliktelser det finns här, kan det vara avgörande att man får tala med en vänlig människa, att man hittar information på klarspråk, att det finns ett telefonnummer där man ger service på till exempel på engelska. Samhället ska signalera att även personer med invandrarbakgrund är välkomna med. Lättillgänglig service och hjälp är centrala inte enbart för integration utan också för att vi kan skydda dem som är i Finland. Det är ett kallt faktum att vi har i Finland män och kvinnor, barn och unga som är offer för modernt slaveri. Polisens enhet för bekämpning av människohandel, en relativt nygrundad enhet, ska ha tillräckliga resurser och bli bestående för att kunna både hjälpa offren och ställa utnyttjarna inför rätta. Kommunernas och välfärdsområdenas anställda ska skolas i att bättre känna igen tecken på människohandel och det ska finnas konkret ansvarsfördelning mellan olika myndigheter för att bekämpa detta fenomen.

 

Ärade talman, många gånger har det här i riksdagen konstaterats att det ekonomiska läget är utmanande flera år framöver. I dessa tider ska vi kritiskt överväga vilka är statens och den offentliga sektorns centrala uppgifter och se till att trygga dem. SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att fungerande integrationsservice är en central del av vårt välfärdssamhälle.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30