Medlemskap i Nato ett naturligt nästa steg

20.04.2022 kl. 15:26
Den 24 februari vaknade vi upp till en förändrad värld, sade svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz i sitt anförande i dagens remissdebatt om redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön.  

Redogörelsen gavs till riksdagen förra veckan och den ska fungera som utgångspunkt för debatten om ett finländskt Natomedlemskap. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat den säkerhetspolitiska situationen.
 
-Vår utrikes- och säkerhetspolitiska linjedragningar har tills nu baserat sig på tanken om att vi nationer är rationella aktörer. På att vi väger fördelar mot nackdelar. På att vi tar det egna landets befolknings väl i hänsyn. På att vi lever i samma verklighet och på att vi står vid vårt ord. Det kan vi inte mera lita på, säger Adlercreutz.
 
I sitt tal lyfte Adlercreutz upp att den säkerhetspolitiska diskussionen i Finland har karakteriserats av en bred samsyn och avpolitisering. Adlercreutz ser det som en styrka och betonar vikten av pragmatisk och faktabaserad debatt också under kommande veckorna.
 
- Många av oss har redan en klar åsikt i frågan om hur vårt försvar borde organiseras. Men trots det är det viktigt att vi har en gedigen process. Vi behöver en bred enighet och för att nå den krävs diskussion och förståelse, konstaterar Adlercreutz.
 
- Polarisering gagnar enbart de makter som använder splittring och polarisering som vapen. Därför är det viktigt att också denna debatt är saklig, balanserad och respektfull, tillägger Adlercreutz.
 
SFP har länge talat för ett medlemskap i Nato.
 
-Svenska folkpartiet ser att ett medlemskap i Nato är ett naturligt steg. Det är ett steg som vi med fördel tar tillsammans med Sverige. Det är ett steg, som skulle maximera vår nationella säkerhet, stärka det nordiska samarbetet, och stärka stabiliteten i Nordeuropa, avslutar Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35