Den viktigaste redogörelsen i modern tid

13.04.2022 kl. 15:52
Det handlar om framtiden för vårt land och kommande generationer.

Det har skett fundamentala förändringar i Finlands och Europas säkerhets- och verksamhetsomgivning som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands krig utmanar hela Europas säkerhet och stabilitet. Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har därför tagit fram en redogörelse om förändringar i den säkerhetspolitiska omgivningen. Regeringen godkände redogörelsen i sitt sammanträde idag.

 
– Nu lägger vi grunden för Finlands nya säkerhets- och försvarspolitik. Det är en historisk redogörelse vi fattat beslut om och den viktigaste redogörelsen i fredstid. Våra västerländska ideal om frihet, demokrati, fred och mänskliga rättigheter utmanas av Rysslands aggression och de fasansfulla händelserna i Ukraina på ett sätt vi inte bevittnat på decennier. Redogörelsen som godkänts enhälligt av statsrådet är en reaktion på den här utvecklingen och ger statsledningen och riksdagen en stabil grund att stå på för att vidta de åtgärder som krävs för att trygga Finlands framtida säkerhet, säger justitieminister och SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.

Riksdagen och alla ledamöter ges nu verktyg för en grundlig diskussion om Finlands eventuella Nato-medlemskap. Alla till buds stående alternativ ska gås igenom. Justitieminister och partiordförande Henriksson säger för egen del att hon stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato under våren. 
 
– SFP och jag själv stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato. Säkerhetsfrågor har alltid varit viktiga för SFP. Vi gör inte politik för att polera vår egen sköld, utan för att trygga landets och vår allas gemensamma framtid. Viktigast nu är inte politiska partiers tidigare ståndpunkter, utan att sträva efter en så bred gemensam syn som möjligt i riksdagen för vilken lösning som bäst garanterar Finlands säkerhet på lång sikt, säger Henriksson.
 
– Finland ska fatta beslut om sin säkerhet självständigt och enligt sitt eget omdöme. Redogörelsen slår fast att ett Nato-medlemskaps viktigaste effekt vore att Finland då som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Nato-medlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet. Nu krävs det att vi håller huvudet kallt oberoende av olika försök att påverka opinionen. Vi ska agera målmedvetet och utan dröjsmål. Exceptionella tider kräver handlingsförmåga och förmåga att lyssna på olika synpunkter. Finlands styrka har alltid varit att vi kunnat hitta enighet i svåra tider, säger Henriksson.  

Redogörelsen lyfter även upp målsättningen om nära samarbete med Sverige och övriga nordiska länder. Det står i redogörelsen att tröskeln för en militär konflikt i Östersjöområdet skulle höjas i och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap. Det skulle på lång sikt stärka regionens stabilitet. 
 
– Jag ser det som önskvärt att Finland och Sverige går sida vid sida och kunde hålla ungefär samma tidtabell då det gäller en eventuell Nato-medlemskapsansökan. Båda länderna måste naturligtvis ändå fatta sina egna beslut, avslutar Henriksson.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson är medlem i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet som tillsammans med presidenten utarbetat redogörelsen för Statsrådet. 
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00