Det har skett fundamentala förändringar i Finlands och Europas säkerhets- och verksamhetsomgivning som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands krig utmanar hela Europas säkerhet och stabilitet. Republikens president och regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott har därför tagit fram en redogörelse om förändringar i den säkerhetspolitiska omgivningen. Regeringen godkände redogörelsen i sitt sammanträde idag.
– Nu lägger vi grunden för Finlands nya säkerhets- och försvarspolitik. Det är en historisk redogörelse vi fattat beslut om och den viktigaste redogörelsen i fredstid. Våra västerländska ideal om frihet, demokrati, fred och mänskliga rättigheter utmanas av Rysslands aggression och de fasansfulla händelserna i Ukraina på ett sätt vi inte bevittnat på decennier. Redogörelsen som godkänts enhälligt av statsrådet är en reaktion på den här utvecklingen och ger statsledningen och riksdagen en stabil grund att stå på för att vidta de åtgärder som krävs för att trygga Finlands framtida säkerhet, säger justitieminister och SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
Riksdagen och alla ledamöter ges nu verktyg för en grundlig diskussion om Finlands eventuella Nato-medlemskap. Alla till buds stående alternativ ska gås igenom. Justitieminister och partiordförande Henriksson säger för egen del att hon stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato under våren.
– SFP och jag själv stöder att Finland ansöker om medlemskap i Nato. Säkerhetsfrågor har alltid varit viktiga för SFP. Vi gör inte politik för att polera vår egen sköld, utan för att trygga landets och vår allas gemensamma framtid. Viktigast nu är inte politiska partiers tidigare ståndpunkter, utan att sträva efter en så bred gemensam syn som möjligt i riksdagen för vilken lösning som bäst garanterar Finlands säkerhet på lång sikt, säger Henriksson.
– Finland ska fatta beslut om sin säkerhet självständigt och enligt sitt eget omdöme. Redogörelsen slår fast att ett Nato-medlemskaps viktigaste effekt vore att Finland då som fullvärdig medlem skulle få säkerhetsgarantier inom ramarna för Natos gemensamma försvar och artikel fem. Det här innebär också att ett Nato-medlemskap för Finland skulle ge det tryggaste skyddet. Nu krävs det att vi håller huvudet kallt oberoende av olika försök att påverka opinionen. Vi ska agera målmedvetet och utan dröjsmål. Exceptionella tider kräver handlingsförmåga och förmåga att lyssna på olika synpunkter. Finlands styrka har alltid varit att vi kunnat hitta enighet i svåra tider, säger Henriksson.
Redogörelsen lyfter även upp målsättningen om nära samarbete med Sverige och övriga nordiska länder. Det står i redogörelsen att tröskeln för en militär konflikt i Östersjöområdet skulle höjas i och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap. Det skulle på lång sikt stärka regionens stabilitet.
– Jag ser det som önskvärt att Finland och Sverige går sida vid sida och kunde hålla ungefär samma tidtabell då det gäller en eventuell Nato-medlemskapsansökan. Båda länderna måste naturligtvis ändå fatta sina egna beslut, avslutar Henriksson.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson är medlem i regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskottet som tillsammans med presidenten utarbetat redogörelsen för Statsrådet.