Alla välfärdsområden skall erbjuda seniorrådgivningar

12.04.2022 kl. 08:31
Gemensam insändare av Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot (SFP), Hanna-Leena Mattila, riksdagsledamot (C), Pia Kauma, riksdagsledamot (Saml)

 

Den åldrande befolkningen och förändringen i åldersstrukturen anses ofta vara en utmaning för det finländska samhället. Det att livslängden ökar är ändå en av mänsklighetens stora bedrifter och något att glädjas över. Livslängden ökar tack vare en god utbildningsnivå, reglerade anställningsförhållanden, tillräcklig fritid, hälsosammare levnadsvanor, en god sjukvård och en fungerande social trygghet. Allt fler äldre har framför sig upp till tjugo eller till och med trettio levnadsår efter pensioneringen. De flesta både vill och klarar av att bo kvar i sitt eget hem livet ut om vardagen känns meningsfull och funktionsförmågan bibehålls. Därför är det otroligt viktigt att vi i ett tidigt skede och på alla sätt stöder de äldres välmående och deras förutsättningar att bo hemma. Det är både humant och sparar på samhällets kostnader. 

Trots att den äldre inte lider av någon underliggande sjukdom försämras den fysiska konditionen med tiden och vanliga hälsoutmaningar för seniorer inkluderar olyckor, sömnlöshet och olika mentala problem. En i grunden frisk person kan lida av omedvetna brister i hälsan såsom diabetes, högt blodtryck eller en underliggande infektion, som kan förorsaka allvarliga hälsorisker och behov av omfattande sjukvård om de inte upptäcks i tid. En äldre anhörig som till synes är aktiv och vid god vigör kan de facto lida av ensamhet, depression och otrygghet i sitt hem. Dessa hot mot den äldres hälsa och möjligheter att klara av vardagen kunde lätt förhindras genom förebyggande hälsokontroller, samtal med sakkunniga och tillräcklig information.

Vi har redan en längre tid talat för vikten av förebyggande vård och för lagstadgade seniorrådgivningar inom äldreomsorgen. För en månad sedan lämnade vi in en lagmotion om att alla välfärdsområden ska erbjuda denna tjänst för sina äldre invånare.

För tillfället har kommunerna inte en skyldighet att erbjuda en i lagmotionen avsedd service. Flera kommuner i Finland har ändå självmant gått in för att införa senior- eller vuxenrådgivning för sina äldre.

I Brahestadsregionen har man i över 15 år med framgång idkat vuxenrådgivning som ett medel att stöda den äldre befolkningen och samtidigt förebygga behovet av dyra vårdformer. Under rådgivningsbesöken har man gått igenom kundens fysiska, psykiska och sociala situation genom hälsokontroll och konfidentiella samtal om stödbehov och levnadsvanor och gett fortsatta anvisningar utgående från behovet. Vuxenrådgivningen har varit populär och cirka nio av tio av dem som kallats till besöket har deltagit. En kontroll av livssituationen i övergångsskedet mellan arbetslivet och pensioneringen har varit lyckad. Erfarenheten har visat att vuxenrådgivningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är meningsfull verksamhet.

I Finland råder det en stor samstämmighet över att äldreomsorgen måste utvecklas och förbättras. Samtidigt vill man med social- och hälsovårdsreformen göra vården jämlik i hela landet, oberoende av invånarnas boningsort eller sociala ställning. De nya välfärdsområdena har stora utmaningar med att klara av den mängd olika uppgifter inom social- och hälsovården som tilldelats dem samtidigt som finansieringen för verksamheten är knapp. Därför är det viktigt att man satsar på förebyggande åtgärder som i det långa loppet sparar på dyra vård- och sociala kostnader. Genom att i ett tidigt skede få en uppfattning om den äldre befolkningens mående i välfärdsområdet samt vilket stödbehov de har eller kommer att få underlättar hela välfärdsområdets arbete.

Då vi upprätthåller de äldres funktionsförmåga och kognitiva färdigheter kan vi skjuta upp behovet av omfattande vård. Alla våra seniorer och äldre medborgare har rätt till samma möjligheter till god service och rätt vård. Vi uppmanar alla nya välfärdsområden att satsa på denna verksamhet som har positiva effekter för hela samhället.

 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 8.2.2022

Gruppanförande hållet av gruppordförande Anders Adlercreutz.
08.02.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om budgeten 2022

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
14.12.2021 kl. 11:00

Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback
07.12.2021 kl. 14:50

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50