Alla välfärdsområden skall erbjuda seniorrådgivningar

12.04.2022 kl. 08:31
Gemensam insändare av Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot (SFP), Hanna-Leena Mattila, riksdagsledamot (C), Pia Kauma, riksdagsledamot (Saml)

 

Den åldrande befolkningen och förändringen i åldersstrukturen anses ofta vara en utmaning för det finländska samhället. Det att livslängden ökar är ändå en av mänsklighetens stora bedrifter och något att glädjas över. Livslängden ökar tack vare en god utbildningsnivå, reglerade anställningsförhållanden, tillräcklig fritid, hälsosammare levnadsvanor, en god sjukvård och en fungerande social trygghet. Allt fler äldre har framför sig upp till tjugo eller till och med trettio levnadsår efter pensioneringen. De flesta både vill och klarar av att bo kvar i sitt eget hem livet ut om vardagen känns meningsfull och funktionsförmågan bibehålls. Därför är det otroligt viktigt att vi i ett tidigt skede och på alla sätt stöder de äldres välmående och deras förutsättningar att bo hemma. Det är både humant och sparar på samhällets kostnader. 

Trots att den äldre inte lider av någon underliggande sjukdom försämras den fysiska konditionen med tiden och vanliga hälsoutmaningar för seniorer inkluderar olyckor, sömnlöshet och olika mentala problem. En i grunden frisk person kan lida av omedvetna brister i hälsan såsom diabetes, högt blodtryck eller en underliggande infektion, som kan förorsaka allvarliga hälsorisker och behov av omfattande sjukvård om de inte upptäcks i tid. En äldre anhörig som till synes är aktiv och vid god vigör kan de facto lida av ensamhet, depression och otrygghet i sitt hem. Dessa hot mot den äldres hälsa och möjligheter att klara av vardagen kunde lätt förhindras genom förebyggande hälsokontroller, samtal med sakkunniga och tillräcklig information.

Vi har redan en längre tid talat för vikten av förebyggande vård och för lagstadgade seniorrådgivningar inom äldreomsorgen. För en månad sedan lämnade vi in en lagmotion om att alla välfärdsområden ska erbjuda denna tjänst för sina äldre invånare.

För tillfället har kommunerna inte en skyldighet att erbjuda en i lagmotionen avsedd service. Flera kommuner i Finland har ändå självmant gått in för att införa senior- eller vuxenrådgivning för sina äldre.

I Brahestadsregionen har man i över 15 år med framgång idkat vuxenrådgivning som ett medel att stöda den äldre befolkningen och samtidigt förebygga behovet av dyra vårdformer. Under rådgivningsbesöken har man gått igenom kundens fysiska, psykiska och sociala situation genom hälsokontroll och konfidentiella samtal om stödbehov och levnadsvanor och gett fortsatta anvisningar utgående från behovet. Vuxenrådgivningen har varit populär och cirka nio av tio av dem som kallats till besöket har deltagit. En kontroll av livssituationen i övergångsskedet mellan arbetslivet och pensioneringen har varit lyckad. Erfarenheten har visat att vuxenrådgivningen ur ett nationalekonomiskt perspektiv är meningsfull verksamhet.

I Finland råder det en stor samstämmighet över att äldreomsorgen måste utvecklas och förbättras. Samtidigt vill man med social- och hälsovårdsreformen göra vården jämlik i hela landet, oberoende av invånarnas boningsort eller sociala ställning. De nya välfärdsområdena har stora utmaningar med att klara av den mängd olika uppgifter inom social- och hälsovården som tilldelats dem samtidigt som finansieringen för verksamheten är knapp. Därför är det viktigt att man satsar på förebyggande åtgärder som i det långa loppet sparar på dyra vård- och sociala kostnader. Genom att i ett tidigt skede få en uppfattning om den äldre befolkningens mående i välfärdsområdet samt vilket stödbehov de har eller kommer att få underlättar hela välfärdsområdets arbete.

Då vi upprätthåller de äldres funktionsförmåga och kognitiva färdigheter kan vi skjuta upp behovet av omfattande vård. Alla våra seniorer och äldre medborgare har rätt till samma möjligheter till god service och rätt vård. Vi uppmanar alla nya välfärdsområden att satsa på denna verksamhet som har positiva effekter för hela samhället.

 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande 6.2 2013

Gruppanförande i remissdebatten om Statsrådets redogörelse för Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2012. Riksdagsman Thomas Blomqvist.
06.02.2013 kl. 15:27

Gruppanförande om 2013 års statsbudget

Riksdagsledamot Astrid Thors gruppanförande 17.12.2012 i debatten om finansutskottets betänkande om 2013 års statsbudget.
17.12.2012 kl. 16:57

Gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum 5.12.2012

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela nylanders gruppanförande vid riksdagens jubileumsplenum inför Finlands 95. självständighetsdag.
07.12.2012 kl. 09:55

Interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice

Svenska riksdagsgruppens ordförande Mikaela Nylanders gruppanförande 3/10 2012 i debatten om interpellationen om kommunreformen och tryggad närservice.
03.10.2012 kl. 15:00