Geopolitik är som kontinentalplattor, det rör sig hela tiden. De senaste decennierna har vi sett att västvärlden och Europa tappat inflytande globalt. USA är fortfarande världens enda supermakt, men Kinas inflytande i världen har kontinuerligt vuxit och Kina har utmanat USA och väst allt oftare. Vid sidan av Kina finns det också andra länder som rör på sig i förhållande till historiska samarbetspartners.
USAs relativa makt har minskat, men landet kommer förbli en stormakt genom sina strategiska styrkor. För Europa är utmaningarna betydligt större, men den starka koordineringen som gjorts efter Rysslands attack på Ukraina visar att också vi har en möjlighet att hålla kvar vår globala relevans om vi klarar av att utnyttja den potential som vårt samarbete ger. Det måste vi göra.
Putin hade inte väntat ett så snabbt och enigt Europa reagera mot attacken på Ukraina. Han såg ett försvagat väst och Europa där USA flyttat sin politiska tyngdpunkt mot Kina och Asien, Brexit, det kaotiska tillbakadragandet från Afghanistan, splittringarna internt i Europa och den försvagade transatlantiska länken efter Donald Trump. Samtidigt har Kina kopplat ett starkt grepp kring Afrika och många utvecklingsländer.
Rysslands anfall på Ukraina var en felbedömning också på den här punkten. Väst var handfallet efter annekteringen av Krim 2014. Inte denna gång.
Chocken av Rysslands storskaliga attack, Ukrainas storslagna mod och försvarsvilja samt Putins användning av ett Z, som för tankarna tillbaka till historieböckerna har svetsat samman Europa internt och den transatlantiska länken på ett sätt som få trodde var riktigt möjligt. Lägg därtill de fördjupade relationerna till Australien, Japan och Sydkorea som också är en del av väst.
För varje dag som kriget i Ukraina fortsätter ökar de ekomiska kostnaderna. Ryssland drabbas mest och kommer gå tillbaka decennier i ekonomisk utveckling. Men också övriga världen kommer betala, både vi men också exempelvis Kina.
Rysslands attack på Ukraina skapar problem också för Kina. Landet har ett gemensamt intresse med Ryssland att minska västvärldens globala inflytande, men i likhet med Ryssland är man ekonomiskt beroende av handeln med väst. Lägg till interna ekonomiska problem i Kina med en krisande systemviktig fastighetssektor samt osäkerheten kring pandemin och man behöver vara försiktig med vilka vägval man gör, eftersom priset på dem gått upp efter kriget i Ukraina.
En överväldigande majoritet, 141 av 193, av världens länder har i FN fördömt Rysslands attack. Värt att notera är dock att såväl Kina, Indien som Sydafrika låtit bli att ta ställning hittills. Tillsammans med de övriga 32 länderna som avstod motsvarar man hälften av jordens befolkning. Händelseutvecklingen i Ukraina och i världen kommer sannolikt påverka deras vägval, och också oss.
Anfallet mot Ukraina är ett vidrigt brott mot internationell lag och en fruktansvärd humanitär katastrof. Samtidigt har det inneburit ett uppvaknande i väst och i synnerhet i Europa kring att vi kan behålla vår relevans globalt om vi använder vår ekonomiska styrka och det öppna demokratiska samhällets kraft på rätt sätt.
Det uppvaknandet var inte en dag för tidigt och vi måste fortsätta hålla oss vakna och eniga, samt anstränga oss för det trots att det kommer bli jobbigt då ekonomin påverkas. Grundläggande principer som frihet, öppenhet och självständighet behöver ett starkt och enigt väst om de ska kunna säkerställas på lång sikt. De principerna som Ukraina nu slåss för med sitt liv har inneburit att de globala geopolitiska kontinentalplattorna börjat röra sig snabbare, och eventuellt ändrat dess riktning.
Mats Löfström
