ÅU: Att få prata sitt eget modersmål ger trygghet

04.12.2021 kl. 10:04

Trygghet är för mig en av de mest grundläggande värderingarna i den politik jag gör. Känslan av trygghet är för var och en av oss individuell, men att politiskt arbeta för att förbättra tryggheten är något som stöder hela vårt samhälle. För mig handlar det om att hela tiden arbeta för trygghet och säkerhet på flera olika plan.

 

Trygghet handlar om att vi ska kunna lita på att vi får hjälp då vi står inför oväntade utmaningar. Vi ska kunna lita på att bli förstådda då vi ringer nödnumret 112. I rättsprocesser ska vi kunna använda vårt modersmål utan risk för att bli missförstådda. Lika viktigt som att personen som svarar på nödnumret ska förstå oss är att också räddningspersonalen kan kommunicera med oss. Det senare är tyvärr inte idag en självklarhet då det inte ordnats räddningskurser på svenska på många år. Nu ser vi ändå en liten förbättring då vi i regeringen i den kompletterande budgetpropositionen för 2022 nyligen beslutat att det ska ordnas en regional räddningskurs på svenska. Det här är verkligen bra och nödvändigt och något jag, SFP och många organisationer som arbetar för det svenska i Finland jobbat för flera år.

 

Den här veckan har vi också tagit ett stort kliv för att förbättra tryggheten för oss med svenska som modersmål, då statsrådet godkände en ny nationalspråksstrategi. Med sina 62 åtgärder ska nationalspråksstrategin stärka både svenskans och finskans ställning på många olika områden. Jag har arbetat hårt för att många av de åtgärder vi i SFP har flaggat för att behöver göras, nu finns med i strategin.

 

Det handlar om att var och en av oss ska kunna gå i skola på finska eller svenska, använda vårt modersmål när vi är sjuka och få prata med till exempel polisen eller skattebyrån på både svenska och finska. Alla ska ha möjlighet att leva och arbeta i Finland på sitt eget språk, finska eller svenska, och rätt att lära sig landets nationalspråk. Om tvåspråkigheten och ett bra språkklimat främjas är det till nytta för både dig och mig, men också för hela samhället.


I den pinfärska nationalspråksstrategin finns bland annat åtgärder som skall trygga tillgången till svenskspråkig arbetskraft och på det sättet förbättra servicen på svenska. Brist på svenskspråkig arbetskraft betyder sämre svensk service och minskad trygghet. Användning av svenskan har minskat inom den offentliga förvaltningen och det här är något som vi måste åtgärda. Därför har vi i nationalspråksstrategin skrivit in åtgärder om att införa både omvända och anpassade språkkunskapskrav. Det här betyder på konkret nivå att man möjliggör att det för en del av tjänsterna vid statliga myndigheter krävs utmärkta kunskaper i svenska och nöjaktiga kunskaper i finska eller goda kunskaper i svenska och goda kunskaper i finska. Istället för nuläget där majoriteten av tjänsterna kräver utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga i svenska.

 

Centrala mål i nationalspråksstrategin är att båda nationalspråken syns och hörs i samhället, att skapa ett fördomsfritt språkklimat och öka det naturliga umgänget mellan språkgrupperna. Vi ska främja kontakterna mellan språkgrupperna redan från en ung ålder. Därför vill regeringen bland annat etablera verksamheten med vänklasser och besök av företrädare för olika språkgrupper inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Vi stärker och utvidgar språkbad och språkduschar. Vi vill också stärka det svenskspråkiga utbudet på Yle, och stöda tvåspråkiga kommuner i att se till att kultur- och sportutbudet finns på båda nationalspråken.

 

Att upprätthålla trygghet i vårt samhälle handlar också om annat än att i olika krissituationer kunna lita på hjälp, rättvis behandling och säkerhet. Tryggheten är lika viktig i vardagen. Därför är jag mycket nöjd över att vi i nationalspråksstrategin lyfter upp behovet av till exempel hobbyverksamhet på det egna modersmålet. Att få tillhöra ett idrottslag där man kan prata sitt eget modersmål kan vara avgörande för att ett barn till exempel ska våga börja spela fotboll. 


Den nya nationalspråksstrategin är både ambitiös och trovärdig. Utöver alla de 62 åtgärderna visar den också att vår regering tycker att tvåspråkigheten är viktig. Att SFP sitter vid regeringsborden ger konkreta resultat som hela landet kan vara stolt över.

 

Slutligen. Med tanke på målet att göra Norden till världens mest integrerade område, är Finlands nya nationalspråksstrategi också ett viktigt verktyg.

 

Anna-Maja Henriksson

Justitieminister och SFP:s ordförande

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00