Bergqvist föreslår ekonomiska och administrativa lättnader för privata väglagsfärjor

25.03.2022 kl. 11:15

Skärgårdstrafiken är i Finland avgiftsfri med undantag av de privata väglagsfärjorna. Sådana finns det 21 stycken av i Finland och kostnaderna för dem samt den administrativa bördan är betydande. Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), som även är medlem i riksdagens kommunikationsutskott, har tillsammans med riksdagsledamot Ari Torniainen (Centern) lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen där de kräver en lättare verksamhetsmiljö för de privata väglagsfärjorna. 

– Att upprätthålla en privat väg är en sak, att upprätthålla en färja är en annan. Väglagskostnaderna för ett väglag med färja kan för en enskild familj uppgå till närmare 10 000 euro per år, säger Bergqvist.

Det är privatpersoner som personligen ansvarar för de privata väglagsfärjorna. Inte enbart ekonomiskt utan även juridiskt, tekniskt och som arbetsgivare för personal. De enskilda väglagen måste känna till och kunna tolka rådande lagstiftning och de förhandlar även om materiel, besiktning och underhåll av färjan. 

– För privatpersoner utan formell kompetens i dessa komplexa frågor blir det här en tung administrativ börda, som även innebär betydande kostnader. Många färjor är dessutom gamla och borde förnyas. Med skärpta klimatmål och ny teknik har investeringstrycket vuxit ytterligare de senaste åren, säger Bergqvist.

För att underlätta för de privata väglagen efterlyser riksdagsledamöterna ett kostnadstak så att kostnaderna hålls på en skälig nivå och bättre rådgivning av myndigheterna.

– Det behövs en tjänsteman vid ansvarigt ministerium eller NTM-central som kan stöda dessa väglag. I nuläget finns ingen centrerad rådgivning att få och i dessa komplexa frågor kan vara svårt att veta vart man ska vända sig, säger Bergqvist. 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35