Samarbete gör oss starkare i Norden

23.03.2022 kl. 10:33
Den 23 mars firar vi Nordens dag. På den här dagen, för 60 år sedan, undertecknades Helsingforsavtalet, vilket är den juridiska ramen för det officiella nordiska samarbetet. I år firar vi det nordiska samarbetet i ett nytt och allvarligt säkerhetspolitiskt läge i och med Rysslands anfall mot Ukraina. 

– I en osäker värld framhävs betydelsen av samarbete. Vårt nordiska samarbete är oerhört viktigt och mer relevant än kanske någonsin. Samarbete och enighet är det bästa svaret vi kan ge Putins Ryssland. I det här sammanhanget betonas förutom vårt nordiska samarbete, även samarbetet med EU, Storbritannien, USA och övriga likasinnade, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. 

Ifjol, under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, låg fokus på att ta lärdom av coronapandemin, och en av våra främsta prioriteringar var att stärka det nordiska samarbetet gällande försörjningstrygghet och beredskap. Arbetet gick framåt på bred front och kulminerade i de nordiska statsministrarnas gemensamma uttalande om förstärkt samarbete inom krisberedskap.

– Tillsammans kan vi förbättra våra samhällens resiliens och vara bättre förberedda på kriser av olika slag. Det finns en stor vilja att fortsätta utveckla det nordiska samarbetet i dessa frågor, och jag är glad över att arbetet som Finland  inledde nu fortsätter under Norges ordförandeskap. Vi ska fortsätta att utveckla och förstärka vårt samarbete. I Norden är vi starkare ju mer vi samarbetar, avslutar Blomqvist. 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00