Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

16.03.2022 kl. 15:00
Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen

Ärade talman, arvoisa puhemies, när vi ett halvt år sedan debatterade redogörelsen för den inre säkerheten kunde vi knappast föreställa oss att utrikes- och säkerhetspolitiska situationen i Europa skulle se så annorlunda ut idag. Det spända läget betyder samtidigt att frågor kring den inre säkerheten är i dagens läge, om möjligt, ännu viktigare.

 

Ärade talman, vår finska demokratiska rättsstat innehåller ett mycket viktigt element – nämligen tillit. Det har varit grunden för tryggheten i vårt samhälle men också en av nyckelfaktorerna för vår framgång. Förtroendet bygger på att människor behandlas jämlikt och rättvist, att brottsutredningar framskrider inom skäliga tider och att medborgare får sitt ärende behandlat i en oberoende domstol. Generellt sett hyser vår befolkning ett gott förtroende för våra myndigheter. Det är något som vi i Finland ska fortsätta värna om, men vi behöver också bygga på förtroendet hos de grupper där förtroendet är lägre. Det stärker vårt samhälle.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen vill betona att medborgarnas känsla av trygghet är viktig. Det är väsentligt att människorna upplever att hjälp finns till handa när det behövs, och att människor blir både hörda och sedda. Det ska satsas på. Även säkerhetsmyndigheterna spelar sin viktiga roll och finländare uppskattar att polisen syns ute i gatubilden. Exempelvis i Pargas har man svarat på efterfrågan av närpolispatrullering genom att återinrätta bypoliser. Detta kunde man enligt mig tillämpa även på andra ställen. Samtidigt får vi inte glömma att satsa på indirekta trygghetsskapande åtgärder. Vi ska främja delaktighet i samhället, jämlikhet mellan könen, trygga en god utbildning åt alla barn och unga, bekämpa att inlärningsklyftorna växer och motarbeta rasism och all sorts diskriminering. Det är helheten av åtgärder som spelar en avgörande roll, eftersom vi vet att socialt illamående och utslagning är risker för den inre säkerheten.

 

Ärade talman, just nu ser vi en stigande inflation, höjda el- och bensinpriser och dessutom förväntas matpriserna också gå upp. I dagens värld är vi väldigt beroende av varandra när det kommer till handel och logistikkedjor. Därför är det mycket bra att redogörelsen också har lyft upp det breda temat försörjningsberedskap. Finlands geografiska läge och vårt beroende av fungerande sjötransporter innebär att vi sedan länge har varit tvungna att verkligen fundera hur vi kan trygga vår försörjningsberedskap vid eventuella störningar. Dessutom har den pågående coronapandemin gett oss värdefull erfarenhet över hur vårt hälsovårdssystem svarar på kriser. Att regeringen nyligen tillsatte en ny ministerarbetsgrupp med fokus på beredskap är ett viktigt initiativ med tanke på koordineringen av åtgärder. Svenska riksdagsgruppen och SFP anser det dessutom nödvändigt att vi i efterhand noga analyserar lärdomarna från pandemin.

 

Ärade talman, vi behöver också vara på alerten med den ökade informationspåverkan som sker i världen. Under pandemin har vi skådat spridningen av konspirationsteorier. Fenomenet strävar efter att skapa klyftor och misstro mellan oss människor och i förhållande till myndigheter och beslutsfattare. Därför ska myndigheterna ha tydliga strategier för att motarbeta problemet, men också företag inom sociala medier har ett speciellt ansvar. I Finland har vi ett starkt utbildningssystem och mediekompetens - det ska upprätthållas och utvecklas.

 

Ärade talman. En av de mest centrala frågorna för den inre säkerheten handlar om att trygga verksamhetsförutsättningarna för myndigheterna som står i nyckelposition. Det handlar om att myndighetsnätverket som består av polisen, gränsbevakningen, räddningsväsendet, nödcentralsverket, tullen och migrationsverket ska alla kunna fungera på det bästa möjliga sättet. Samma gäller myndigheterna inom justitieförvaltningen. Det hela handlar om vår rättsvårdskedja, som är central. I det här sammanhanget är det grundläggande att inse, att alltid när vi ökar resurser hos exempelvis polisen behöver resurser också ökas hos åklagar- och brottspåföljdsmyndigheten och domstolsväsendet. Det är alltså helheten som är viktig. Därför ger Svenska riksdagsgruppen sitt fulla stöd till att finansieringsbasen ska tryggas långsiktigt över valperioderna.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15