Priset för vår nya värld

10.03.2022 kl. 06:24
Det går inte att koncentrera sig och vara fullständigt fokuserad just nu.

Hur mycket jag än försöker så går ändå tankarna till Ukraina. Även om vardagen här i Finland så gott som rullar på som vanligt, flyger tankarna med jämna mellanrum iväg till Ukraina. Trots mediaflödet om det krigsdrabbade landet är det fortfarande svårt att greppa att det här händer i dagens samhälle. Ukraina befinner sig i en enorm humanitär kris och antalet flyktingar växer för varje dag. Det är hjärtskärande nyheter vi får ta del av. Det är fruktansvärda nyheter vi nås av. Mitt mammahjärta blöder och en tår trillar ner för kinden samtidigt som jag passar på att krama mina egna barn – lite extra intensivt och lite, lite längre. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara just här, just nu även om jag vet att hela världskartan ritats om och den stabila grund av fred vi trodde vi stod på har raserats. Världen har för alltid förändrats.

Då Putin blottade krigets kalla ansikte – som president Niinistö så väl uttryckte – blottade medborgare runtom i Finland och i västvärlden den starka hjälpvilja som finns. Föreningar, städer och privatpersoner stöder Ukraina genom penninginsamlingar, klädinsamlingar, det samlas in mat och andra förnödenheter och det ordnas transporter för att hjälpa till. Många privatpersoner är redo att öppna upp sitt hem för ukrainska flyktingar. Det är en tröst mitt i allt elände att se alla godhjärtade människor och den enorma medmänskligheten. Att få göra något konkret dämpar den ångest många av oss känner.

Det behövs mycket akut hjälp på många olika plan. Hjälporganisationer gör ett fantastiskt arbete på plats och ställe och det som de mest behöver nu är pengar.  Viktigast är förstås att barn och vuxna som flyr kriget nu får komma till en varm säng, få tak över huvudet och få i sig mat och eventuella mediciner som de behöver. Samtidigt måste vi komma ihåg att flyktingarnas liv har förändrats totalt. De har lämnat allt de har bakom sig. Deras liv har slagits i spillror.  Vi har alla säkert sett bilder av sönderbombade städer, ruiner och rasmassor. Även om kriget skulle ta slut har de ukrainska flyktingarna sannolikt inget hem att återvända till. Bostäder, skolor, sjukhus, kontor, vägar – ja all infrastruktur måste byggas upp på nytt. Samtidigt som vi förbereder busstransporter och möblerar om i hemmen måste vi också förbereda oss på att det kan ta länge innan de ukrainska flyktingarna eventuellt kan återvända till sitt hemland. Vi måste erbjuda dem mer än tillfälligt skydd. Vi måste erbjuda dem ett nytt hem.

Mycket förändrades över en natt för två veckor sedan då Putin valde att invadera Ukraina. Det finns ingen återvändo och ingen återväg till det som varit. Även om kriget förhoppningsvis snart – riktigt snart – skulle ta slut kommer hela vår värld att vara förändrad. Konsekvenserna av kriget kommer att börja synas också här hos oss och vi måste förbereda oss på förändringar. Bestående förändringar. Över en natt ritades världskartan om. Ryska produkter bojkottas och väletablerade handelsnätverk har plötsligt kapats av. Vi ser bolag efter bolag som meddelar att de lämnar Ryssland och vi befinner oss i ett läge där nya samarbeten och nya rutter tas i bruk. Det är klart att dessa åtgärder har en effekt på vårt samhälle. Också här i Finland kommer vi att känna av detta i form av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och störningar i exporten. Frågan är; vilket pris är vi beredda att betala för att agera etiskt och moraliskt rätt? Vilket pris är vi beredda att betala för att upprätthålla starka strukturer som jobbar för en stabilare och fredligare värld? Vilken blir prislappen för att utplåna den form av diktatorskap och grymhet vi ser i öst? Den högsta prislappen har redan det ukrainska folket betalat.

Vi lever i en situation där mycket är osäkert. Ingen vet hur det här kriget kommer att fortsätta, hur länge eller hur vårt Europa ser ut i framtiden. Det vi vet är att i Ukraina strider man nu för hela Europa. För de värderingar som vi i västvärlden upplever viktiga. Ska man se något gott i denna fruktansvärda situation ser vi ett enat Europa. De grundvärderingar som EU:s föregångare en gång i tiden grundats på är minst lika aktuella ännu idag.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande 8.12.2010

Gruppanförande om naturresursredogörelsen
09.12.2010 kl. 10:33

Gruppanförande 1.12.2010

Gruppanförande i debatten om statsministerns meddelande om lånegarantier för Irland
08.12.2010 kl. 14:02

Gruppanförande 30.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om en digital agenda för åren,
01.12.2010 kl. 13:25

Gruppanförande 24.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om deltagande i EU:s stridsgrupper 2011
25.11.2010 kl. 09:16

Gruppanförande 23.11.2010

Gruppanförande i debatten om europeiska säkerhetsstrukturer
25.11.2010 kl. 09:13

Gruppanförande 18.11.2010

Gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män
19.11.2010 kl. 10:54

Gruppanförande 17.11.2010

Gruppanförande i interpellationsdebatten om sysselsättningen
19.11.2010 kl. 10:51