Priset för vår nya värld

10.03.2022 kl. 06:24
Det går inte att koncentrera sig och vara fullständigt fokuserad just nu.

Hur mycket jag än försöker så går ändå tankarna till Ukraina. Även om vardagen här i Finland så gott som rullar på som vanligt, flyger tankarna med jämna mellanrum iväg till Ukraina. Trots mediaflödet om det krigsdrabbade landet är det fortfarande svårt att greppa att det här händer i dagens samhälle. Ukraina befinner sig i en enorm humanitär kris och antalet flyktingar växer för varje dag. Det är hjärtskärande nyheter vi får ta del av. Det är fruktansvärda nyheter vi nås av. Mitt mammahjärta blöder och en tår trillar ner för kinden samtidigt som jag passar på att krama mina egna barn – lite extra intensivt och lite, lite längre. Jag tackar min lyckliga stjärna för att jag får vara just här, just nu även om jag vet att hela världskartan ritats om och den stabila grund av fred vi trodde vi stod på har raserats. Världen har för alltid förändrats.

Då Putin blottade krigets kalla ansikte – som president Niinistö så väl uttryckte – blottade medborgare runtom i Finland och i västvärlden den starka hjälpvilja som finns. Föreningar, städer och privatpersoner stöder Ukraina genom penninginsamlingar, klädinsamlingar, det samlas in mat och andra förnödenheter och det ordnas transporter för att hjälpa till. Många privatpersoner är redo att öppna upp sitt hem för ukrainska flyktingar. Det är en tröst mitt i allt elände att se alla godhjärtade människor och den enorma medmänskligheten. Att få göra något konkret dämpar den ångest många av oss känner.

Det behövs mycket akut hjälp på många olika plan. Hjälporganisationer gör ett fantastiskt arbete på plats och ställe och det som de mest behöver nu är pengar.  Viktigast är förstås att barn och vuxna som flyr kriget nu får komma till en varm säng, få tak över huvudet och få i sig mat och eventuella mediciner som de behöver. Samtidigt måste vi komma ihåg att flyktingarnas liv har förändrats totalt. De har lämnat allt de har bakom sig. Deras liv har slagits i spillror.  Vi har alla säkert sett bilder av sönderbombade städer, ruiner och rasmassor. Även om kriget skulle ta slut har de ukrainska flyktingarna sannolikt inget hem att återvända till. Bostäder, skolor, sjukhus, kontor, vägar – ja all infrastruktur måste byggas upp på nytt. Samtidigt som vi förbereder busstransporter och möblerar om i hemmen måste vi också förbereda oss på att det kan ta länge innan de ukrainska flyktingarna eventuellt kan återvända till sitt hemland. Vi måste erbjuda dem mer än tillfälligt skydd. Vi måste erbjuda dem ett nytt hem.

Mycket förändrades över en natt för två veckor sedan då Putin valde att invadera Ukraina. Det finns ingen återvändo och ingen återväg till det som varit. Även om kriget förhoppningsvis snart – riktigt snart – skulle ta slut kommer hela vår värld att vara förändrad. Konsekvenserna av kriget kommer att börja synas också här hos oss och vi måste förbereda oss på förändringar. Bestående förändringar. Över en natt ritades världskartan om. Ryska produkter bojkottas och väletablerade handelsnätverk har plötsligt kapats av. Vi ser bolag efter bolag som meddelar att de lämnar Ryssland och vi befinner oss i ett läge där nya samarbeten och nya rutter tas i bruk. Det är klart att dessa åtgärder har en effekt på vårt samhälle. Också här i Finland kommer vi att känna av detta i form av höjda bränslepriser, höjda livsmedelspriser och störningar i exporten. Frågan är; vilket pris är vi beredda att betala för att agera etiskt och moraliskt rätt? Vilket pris är vi beredda att betala för att upprätthålla starka strukturer som jobbar för en stabilare och fredligare värld? Vilken blir prislappen för att utplåna den form av diktatorskap och grymhet vi ser i öst? Den högsta prislappen har redan det ukrainska folket betalat.

Vi lever i en situation där mycket är osäkert. Ingen vet hur det här kriget kommer att fortsätta, hur länge eller hur vårt Europa ser ut i framtiden. Det vi vet är att i Ukraina strider man nu för hela Europa. För de värderingar som vi i västvärlden upplever viktiga. Ska man se något gott i denna fruktansvärda situation ser vi ett enat Europa. De grundvärderingar som EU:s föregångare en gång i tiden grundats på är minst lika aktuella ännu idag.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00