Ärade talman,
få av oss kunde föreställa sig att ett europeiskt land år 2022 skulle hotas så konkret som nu. Det är 8 år sedan Krim annekterades och kriget i Östra Ukraina bröt ut. Sedan dess har kriget krävt till och med 15 000 liv, landet har utsatts för destabilisering genom hybrid påverkande och desinformationskampanjer. För varje ukrainsk medborgare är denna kris verklig och farlig. För oss ter det sig som rena rama galenskapen. Vad kan Putin ha att vinna på att måla in sig i detta hörn? För den inhemska publiken i Ryssland, har Putinregimen målat upp en bild om överhängande yttre hot. För hela den övriga världen ter det sig precis tvärtom. Det ryska agerandet kränker Ukrainas och Europas rättmätiga ställning att suveränt besluta om sin egen framtid.
Såsom Ursula von der Leyen i sitt tal på säkerhetskonferensen i München påminde oss, grundades den Europeiska unionen för att upprätthålla fred och stoppa krigen i Europa. Nu sätts vår gemensamma handlingskraft på prov. För att stoppa en accelerering av våldet måste EU svara med kraftiga ekonomiska motåtgärder. Och det gör man nu.
Vi Svenska riksdagsgruppen ger allt vårt stöd till republikens president och regeringens linje och fördömer kraftigt Rysslands agerande. Trots att Ryssland målmedvetet trappar upp hoten mot Ukraina måste det sökas olika strategier för att hindra fullt krig och ökat våld. Rysslands erkännande av de s.k. utbrytarområden Donetsk och Luhansk tillintetgör Minsk-avtalets implementering och bryter mot OSSE principer, men är också ett flagrant brott mot internationell rätt. Ukrainarna tvingas nu att leva under konkret våldshot och rädsla för fullskaligt krig. Det ryska intrånget i östra Ukraina ställer de facto området helt under ryskt välde.
SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder EU:s beslut att med gemensam kraft, i bredd med Storbritannien och USA, verkställa kraftiga ekonomiska motåtgärder. Om våldet eskalerar bör sanktionerna strängeras. De behöver riktas noga, så att följderna för Putin och hans elit är tillräckliga och effektiva, inkluderande t.ex. banksektorn och energiindustrin. Även om de ekonomiska följderna med säkerhet kommer att kännas hårda även hos oss, kan vi inte tillåta att aggression vinner över dialog och samarbete.
Ärade talman, det är oerhört viktigt att Finland och EU visar sitt starka stöd till Ukraina och Ukrainas människor. Det ekonomiska stödet till Ukraina måste fortsätta och Finland bör, liksom Sverige och Norge, skapa flexiblare stöd än vad de traditionella biståndskanalerna möjliggjort – för att Ukraina ska kunna nyttja medlen på bästa möjliga sätt.
Det ska vara klart att varje suverän stat avgör sina säkerhetslösningar själv. För Finland bygger EU-medlemskapet på en naturlig gemensam värdegrund men det har även stor betydelse för vår säkerhet. Det nära partnerskapet med Nato är säkerhetspolitiskt motiverat och vi är stolta över insatserna för att stoppa militära konflikter och lidande i världen. Vi har valt att genom tätt samarbete i Norden och i EU arbeta tillsammans för att lösa gemensamma problem och globala utmaningar, för att göra livet bättre och lättare för människor i alla delar av världen – inte tvärtom.
De europeiska ländernas gränser måste respekteras, också av Putin, liksom staternas suveräna självbestämmanderätt och FN:s stadgans bestämmelse om att länder inte ska hota varandras territoriella integritet. De är grundstenen för vår trygghet i Europa.
Svenska riksdagsgruppen ser med stor oro på den utveckling som sätter överenskomna internationella konventioner och avtal till sidan. För oss handlar utrikespolitik om att trygga freden och främja universella mänskliga rättigheter. Det handlar om att försvara frihet och demokrati. De är viktiga ledstjärnor för alla människor och grunden i Finlands utrikespolitik som vi ska bära med under alla tider.
