Säkerheten på vajerfärjor kommer att förbättras

18.02.2022 kl. 12:21
Framöver kan alltfler vajerfärjor använda sig av så kallade virtuella vajrar

Genom ett lagförslag som behandlas i riksdagen på fredagen är det möjligt att i större omfattning än för närvarande ta i bruk virtuella styrsystem som ersätter vajerfärjornas fysiska styrlinor. Riksdagsledamot och medlem i riksdagens kommunikationsutskott, Sandra Bergqvist (Sfp), är nöjd med moderniseringen av nuvarande lag.

– Speciellt under vinterhalvåret kan den traditionella styrlinan vara bortkopplad på många vajerfärjor. En virtuell vajer hjälper föraren att hålla sig på färjeleden året runt i alla förhållanden, säger Bergqvist. 

– Syftet med lagförändringen är att framförallt att förbättra trafiksäkerheten, men har även positiva effekter på miljön då en virtuell vajer inte fastnar eller grumlar havsbottnen, fortsätter Bergqvist. 

Bergqvist har under behandlingen av lagförslaget betonat frågan om skillnaderna mellan en vajerfärja och frigående färja och de skillnader i besättning och kompetenskrav som finns för de olika färjorna. Bergqvist är mycket nöjd över att kommunikationsministeriet beslutat att inleda ett projekt för att utreda just detta.

– Faktum är att kompetenskraven hos dem som kör en vajerfärja inte är särskilt höga, samtidigt som vajerfärjorna har blivit större och trafiken livligare. Det är mycket välkommet att ministeriet inleder en utredning av kompetenskraven för förare av vajerfärjor, samtidigt som definitionerna av vajerfärja och frigående färja preciseras, säger Bergqvist.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00