Höjning av sysselsättningen ödesfråga för välfärdssamhället

17.02.2022 kl. 09:20
Det är viktigt att vi lyckas höja sysselsättningsgraden för att slå vakt om den ekonomiska hållbarheten i vårt välfärdssamhälle.

Därför är de senaste sysselsättningspolitiska reformerna som regeringen beslutat om väl avvägda. Det stärker de offentliga finanserna och skapar fler nya jobb.

 

Regeringen enades i fredags om ytterligare sysselsättningspolitiska reformer. Reformerna är en del av verkställandet av regeringsprogrammet och frågorna har varit prioriterade från svenska riksdagsgruppens sida för att höja sysselsättningsgraden i Finland till 75 %.

 

Det är mycket viktigt att fortsätta vidta åtgärder som stärker de offentliga finanserna. Finland har i över 10 år ökat på statsskulden genom mer upplåning. Skuldspiralen måste brytas. Genom att höja sysselsättningsgraden med målsättningen att alla som kan jobba ska jobba slår vi vakt om vårt välfärdssamhälles bärkraft utan att behöva skära ner på servicen eller höja på skatterna.

 

Finland har legat efter de övriga nordiska länderna, men också Åland som varit och är en förebild med så hög historisk sysselsättning både generellt, men framförallt hos kvinnor.

 

De reformer regeringen nu kommit överens om berör ändringar i arbetslöshetsskyddet som ska göra det mer sporrande att ta emot ett nytt jobb. Dessutom ökar satsningarna för att öka välmåendet i arbetslivet för att minska på sjukfrånvaro och utbrändhet. Dessutom höjs studerandes inkomstgränser permanent med 50 % efter att ha varit höjda temporärt sedan årsskiftet. Gällande studerandes inkomstgränser har Åland egen behörighet, men man kan säga att besluten går i helt samma riktning.

 

Regeringen har redan tidigare gjort beslut som ska generera 75 000 arbetsplatser. De åtgärderna inkluderar mer satsningar på arbetsförmedling samt avskaffandet av den så kallade pensionsslussen. Totalt har åtgärderna vi vidtagit skapat förutsättningar som kommer innebära över 80 000 nya jobb, enligt finansministeriets oberoende och opolitiska beräkningar.

 

Ur åländskt perspektiv är det viktigt att Finlands offentliga finanser är så starka som möjligt. Det gynnar Åland direkt och indirekt genom intäkter till landskapet samt att det finns en högre köpkraft då fasta Finland är en viktig marknad för åländska produkter samt för turismen.

 

Flera av reformerna har direkt betydelse för Åland. De följer reformer som redan Sverige och Danmark har gjort med stor framgång. Danmark och Sverige är förebilder för Finland eftersom de länderna är nordiska välfärdsländer, men har lyckats ha en större andel av befolkningen i arbete än Finland.

 

Mer reformer skulle behövas inte minst för att sporra till att förlänga arbetskarriärerna genom att både ändra regelverk samt skapa en uppmuntrande beskattning.

 

Vi har en allt större andel arbetstagare som närmar sig pensionsåldern. Man har efter ett långt och aktivt förvärvsarbete förtjänat sin pension. Samtidigt finns det många som inte vill gå i pension och dessa arbetstagare behöver samhället ta vara på så att de stannar kvar i arbetslivet om man vill. Idag kan dock vissa tvingas gå i pension mot sin vilja eller beskattningen bli så ofördelaktig att det inte lönar sig att fortsätta jobba. Detta måste ändras eftersom många branscher skriker efter arbetskraft och förlängda arbetskarriärer är en dellösning.

 

Vi har inte råd att ha människor som vill arbeta att inte göra det bara för att det inte lönar sig. Här också har Finland att lära sig av andra länder som har mer stimulerande system, exempelvis Sverige.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2018 – 2021

Gruppanförande 3.5.2017, Svenska riksdagsgruppen, Mats Nylund
03.05.2017 kl. 14:16

Interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen 4.4. 2017
04.04.2017 kl. 15:00

Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
15.03.2017 kl. 15:00

Regeringens försvarspolitiska redogörelse

Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin 8.3.2017
08.03.2017 kl. 15:04

Remissdebatt om landskapsmodellen

Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen 7.3 2017
07.03.2017 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 1.3 2017
01.03.2017 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om beredningen av lagstiftningen

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande, riksdagsledamot Eva Biaudet 21.2.2017
21.02.2017 kl. 15:00