Post ska hitta fram även på svenska!

11.02.2022 kl. 10:14
Enligt postlagen ska posttjänster finnas att tillgå på rättvisa villkor i hela landet. Men oron över att post med en svenskspråkig adress inte hittar fram har vuxit de senaste åren.

Riksdagsledamot Sandra Bergqvist (SFP), folktingsordförande och medlem i riksdagens kommunikationsutskott, kräver åtgärder som garanterar att postens tjänster fungerar jämlikt oberoende nationalspråk.

– Post med en svenskspråkig adress ska hitta fram på samma villkor som post med en finskspråkig adress. Så verkar läget ändå inte vara idag. Det har lett till att många personer väljer att skriva adressen på finska framom svenska för att försäkra sig om att posten faktiskt når fram. I ett land med två nationalspråk ska det inte få vara så här, säger Bergqvist. 

Det finns många exempel på där korrekta svenska adresser korrigerats till finska, skickats tillbaka eller genomgått adressutredningar vid posten. Det här leder till att posten fördröjs eller helt enkelt inte når mottagaren. Det här lyfter Bergqvist fram i det skriftliga spörsmål hon lämnat till regeringen.

– Följden har bland annat varit räkningar som levererats efter förfallodag och kallelser till läkare eller operation som inte nått patienten inom rimlig tid. Svenska Finlands folkting har kontaktats upprepade gånger de senaste åren gällande svenskspråkigas oro över posten, säger Bergqvist. 

– Posten är väl medvetet om utmaningarna med de svenskspråkiga adresserna. Trots detta verkar situationen förvärras. Jag förutsätter nu att ansvarige minister tar tag i ärendet och utreder situationen ordentligt, säger Bergqvist.

SFP-riksdagsledamöterna Veronica Rehn-Kivi, Eva Biaudet, Mikko Ollikainen, Anders Norrback och Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har även undertecknat spörsmålet.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00