Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

09.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi

Värderade talman,

Det är viktigt att riksdagen och Finlands medborgare får en aktuell lägesbild över underrättelseverksamheten och den relativt färska lagstiftningen som trädde i kraft under år 2019. När det gäller omfattande lagpaket är det värdefullt att vi stannar upp och tittar i backspegeln för att bedöma hurudan inverkan lagen har haft. I enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens uttalande har regeringen nu levererat en övergripande redogörelse om underrättelselagstiftningen och dess effekt på den nationella säkerheten.

 

Vi lever i en värld där den teknologiska utvecklingen framskrider i en snabb takt, kanske till och med snabbare än vad man på förhand kunnat förutspå. Särskilt cybersäkerheten får en allt större betydelse i dagens digitaliserade värld. Sociala medier används i allt större utsträckning. Myndigheterna erbjuder alltmer elektroniska tjänster och använder sig av databaser, vilket har ökat medborgarnas möjligheter att uträtta sina ärenden via nätet och förbättrat informationsflödet. Utvecklingen har medfört mycket positivt och gjort vardagen smidigare för många, men samtidigt innebär det att vårt samhälle är mera sårbart.

 

Värderade talman, i takt med att myndigheternas verksamhetsmiljö ändras behöver även lagstiftningen vara uppdaterad. Det ska finnas ändamålsenliga verktyg för de behov som uppstår. Därför är det positivt att den nationella säkerheten har enligt redogörelsen förbättrats till följd av lagpaketet. Precis som planerat, har även myndigheternas informationsinhämtning om hot mot landets säkerhet och försvar effektiverats tack vare de nya befogenheterna.

 

Offentlighet är ett viktigt element i det finska samhället. På grund av verksamhetens natur är en betydande andel av underrättelseverksamheten sekretessbelagt. Därför har riksdagens underrättelsetillsynsutskott ett viktigt uppdrag att utöva parlamentarisk tillsyn över underrättelseverksamheten. Utskottet är beroende av information från olika myndigheter och underrättelsetillsynsombudsmannen. Därför är det viktigt att även i fortsättningen trygga deras verksamhetsförutsättningar.

 

Lagstiftning som denna blir egentligen inte någonsin färdig. Det finns ett ständigt korsdrag mellan önskemål om större myndighetsbefogenheter och krav på starkare skydd för individens privatliv. Det är viktigt att hitta balansen. Det är på de kommande regeringarnas ansvar att se till att dessa befogenheter är tillräckliga men också att de används på ett ansvarsfullt sätt.  Denna regering kommer att stärka förutsättningarna för tillgodoseendet av grundläggande rättigheter vid underrättelseverksamhet genom

att möjliggöra utnämnandet av en vikarie åt underrättelsetillsynsombudsmannen. För att främja individens rättsskydd är det viktig att trygga förutsättningarna och strukturerna för en fungerande och kvalitativ laglighetsövervakning.

 

I tiderna väckte lagändringarna mycket diskussion både här i riksdagen och i vårt samhälle, eftersom de hade flera beröringspunkter med grundläggande- och mänskliga rättigheter. Lagpaketen granskades noga av vårt parlamentariska system. SFP och Svenska riksdagsgruppen förespråkade aktivt att de grundläggande rättigheterna alltid respekteras och lagarnas grundlagsenlighet försäkras. Dessa principer är grundpelare i vårt demokratiska system, som vi alltid ska respektera.

 

Värderade talman, underrättelseverksamheten har beröringspunkter med landets säkerhet, försvar, och beredskap. Det handlar därmed om väldigt grundläggande samhällsfunktioner. Därför är det oerhört viktigt att trygga tillräckliga resurser för verksamheten. Samhället utvecklas ständigt och när det gäller centrala samhällsfunktioner är det av yttersta vikt att trygga deras funktion under alla tider. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30