Statsrådets redogörelse om underrättelselagstiftningen

09.02.2022 kl. 15:00
Gruppanförandets talare ledamot Rehn-Kivi

Värderade talman,

Det är viktigt att riksdagen och Finlands medborgare får en aktuell lägesbild över underrättelseverksamheten och den relativt färska lagstiftningen som trädde i kraft under år 2019. När det gäller omfattande lagpaket är det värdefullt att vi stannar upp och tittar i backspegeln för att bedöma hurudan inverkan lagen har haft. I enlighet med regeringsprogrammet och riksdagens uttalande har regeringen nu levererat en övergripande redogörelse om underrättelselagstiftningen och dess effekt på den nationella säkerheten.

 

Vi lever i en värld där den teknologiska utvecklingen framskrider i en snabb takt, kanske till och med snabbare än vad man på förhand kunnat förutspå. Särskilt cybersäkerheten får en allt större betydelse i dagens digitaliserade värld. Sociala medier används i allt större utsträckning. Myndigheterna erbjuder alltmer elektroniska tjänster och använder sig av databaser, vilket har ökat medborgarnas möjligheter att uträtta sina ärenden via nätet och förbättrat informationsflödet. Utvecklingen har medfört mycket positivt och gjort vardagen smidigare för många, men samtidigt innebär det att vårt samhälle är mera sårbart.

 

Värderade talman, i takt med att myndigheternas verksamhetsmiljö ändras behöver även lagstiftningen vara uppdaterad. Det ska finnas ändamålsenliga verktyg för de behov som uppstår. Därför är det positivt att den nationella säkerheten har enligt redogörelsen förbättrats till följd av lagpaketet. Precis som planerat, har även myndigheternas informationsinhämtning om hot mot landets säkerhet och försvar effektiverats tack vare de nya befogenheterna.

 

Offentlighet är ett viktigt element i det finska samhället. På grund av verksamhetens natur är en betydande andel av underrättelseverksamheten sekretessbelagt. Därför har riksdagens underrättelsetillsynsutskott ett viktigt uppdrag att utöva parlamentarisk tillsyn över underrättelseverksamheten. Utskottet är beroende av information från olika myndigheter och underrättelsetillsynsombudsmannen. Därför är det viktigt att även i fortsättningen trygga deras verksamhetsförutsättningar.

 

Lagstiftning som denna blir egentligen inte någonsin färdig. Det finns ett ständigt korsdrag mellan önskemål om större myndighetsbefogenheter och krav på starkare skydd för individens privatliv. Det är viktigt att hitta balansen. Det är på de kommande regeringarnas ansvar att se till att dessa befogenheter är tillräckliga men också att de används på ett ansvarsfullt sätt.  Denna regering kommer att stärka förutsättningarna för tillgodoseendet av grundläggande rättigheter vid underrättelseverksamhet genom

att möjliggöra utnämnandet av en vikarie åt underrättelsetillsynsombudsmannen. För att främja individens rättsskydd är det viktig att trygga förutsättningarna och strukturerna för en fungerande och kvalitativ laglighetsövervakning.

 

I tiderna väckte lagändringarna mycket diskussion både här i riksdagen och i vårt samhälle, eftersom de hade flera beröringspunkter med grundläggande- och mänskliga rättigheter. Lagpaketen granskades noga av vårt parlamentariska system. SFP och Svenska riksdagsgruppen förespråkade aktivt att de grundläggande rättigheterna alltid respekteras och lagarnas grundlagsenlighet försäkras. Dessa principer är grundpelare i vårt demokratiska system, som vi alltid ska respektera.

 

Värderade talman, underrättelseverksamheten har beröringspunkter med landets säkerhet, försvar, och beredskap. Det handlar därmed om väldigt grundläggande samhällsfunktioner. Därför är det oerhört viktigt att trygga tillräckliga resurser för verksamheten. Samhället utvecklas ständigt och när det gäller centrala samhällsfunktioner är det av yttersta vikt att trygga deras funktion under alla tider. Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15