Lösningen kring Veikkaus-pengarna skapar stabilitet och förutsebarhet

08.02.2022 kl. 17:51
Den parlamentariska arbetsgruppen som dryftat de så kallade Veikkaus-pengarnas framtid presenterade sitt betänkande idag.

- Det stora antalet organisationer som är beroende av pengar från Veikkaus kan pusta ut. Nivån på utbetalningarna hålls på en stabil nivå som långt motsvarar nuläget, säger Anders Adlercreutz som har deltagit i den parlamentariska arbetsgruppens arbete.


Den stora förändringen är att kopplingen mellan intäkter och utgifter slopas.

- Det här är bra på många sätt. Det är dels viktigt med tanke på hur vi hanterar spelberoende. I vår nuvarande modell välkomnar man varmt de intäkter som kommer från penningspel. Samtidigt skapar det problem. Det mänskliga lidandet som spelberoende förorsakar för de berörda och deras nära är något som vi ska motarbeta allt kraftigare.

- Den nya modellen skapar också förutsägbarhet. Vi behöver inte mera varje år diskutera hurdan stödnivån blir till exempelvis kulturen eller idrotten utan kan utgå ifrån en stabil nivå. Det här vinner bidragstagarna på. Den totala summan kommer att skärpas en aning, men den är förutsägbar.

Förändringen träder i kraft från år 2024. Arbetsgruppen var enig.

- Enigheten är viktig. Eftersom man i den nya modellen öppnar för större politisk styrning i processen är det viktigt att vi har samma syn på summans storlek och fördelningsprinciperna.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00