Det tycks bland annat vara oklart att man kan rösta på vilken som helst kandidat i det egna välfärdsområdet, inte bara någon från den egna kommunen. Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) oroar sig för att informationen om det nya valet inte i tillräcklig utsträckning nått fram till medborgarna.
Det diskuteras mycket om hur pengarna ska räcka till i arbetet att förbättra vår social- och hälsovård och få den jämlik och fungerande i hela landet. Satsningar på den förebyggande vården och bevarandet av närservicen är något man inte får tumma på. Men det lyckas bara om vi är färdiga att se över strukturer och praxis och tänka i nya banor.
- Vi kan inte spara bort viktig service, men vi kan skala bort onödig överlappning och bollandet av kunder mellan olika luckor. Vi ska skapa klara vårdstigar från det kunden första gången tar kontakt och gå in för tydlig kundstyrning så att vi också kan matcha kunden med en vårdare som talar kundens modersmål. Det är viktigt att man snabbt får rätt vård eller hjälp, det är både kostnadseffektivt och framför allt humant, säger Rehn-Kivi.
Vi kommer att gå in för en vårdgaranti om vård inom 7 dagar från det kunden första gången tagit kontakt. Det här är en nödvändig förändring som förhindrar att problem eskalerar som sedan kan leda till behov av dyrare specialvård. Men vi har för tillfället en stor brist på vårdare och coronaepidemin har ytterligare ökat på vårdskulden.
- Vårdreformen behöver ett tomt bord att starta från. Och ett tomt bord förutsätter att vi arbetar bort vårdskulden och de långa köerna. Det här är en stor utmaning och förutsätter att vi utnyttjar alla de resurser vi har, både de offentliga och privata. Vi måste utvidga användandet av servicesedlar, förbättra personalens välmående och ha fungerande datasystem. Det här lyckas bara om vi alla blåser åt samma håll, säger Rehn-Kivi.
