Vårdreformen behöver ett tomt bord

19.01.2022 kl. 17:21
Välfärdsområdesvalet stundar om bara några dagar den 23 januari, men väljarna verkar ännu ha många öppna frågor om både vårdreformens innehåll och själva valet.

Det tycks bland annat vara oklart att man kan rösta på vilken som helst kandidat i det egna välfärdsområdet, inte bara någon från den egna kommunen. Riksdagsledamot och social- och hälsovårdsutskottets medlem Veronica Rehn-Kivi (SFP) oroar sig för att informationen om det nya valet inte i tillräcklig utsträckning nått fram till medborgarna. 


Det diskuteras mycket om hur pengarna ska räcka till i arbetet att förbättra vår social- och hälsovård och få den jämlik och fungerande i hela landet. Satsningar på den förebyggande vården och bevarandet av närservicen är något man inte får tumma på. Men det lyckas bara om vi är färdiga att se över strukturer och praxis och tänka i nya banor. 

- Vi kan inte spara bort viktig service, men vi kan skala bort onödig överlappning och bollandet av kunder mellan olika luckor. Vi ska skapa klara vårdstigar från det kunden första gången tar kontakt och gå in för tydlig kundstyrning så att vi också kan matcha kunden med en vårdare som talar kundens modersmål. Det är viktigt att man snabbt får rätt vård eller hjälp, det är både kostnadseffektivt och framför allt humant, säger Rehn-Kivi.

Vi kommer att gå in för en vårdgaranti om vård inom 7 dagar från det kunden första gången tagit kontakt. Det här är en nödvändig förändring som förhindrar att problem eskalerar som sedan kan leda till behov av dyrare specialvård. Men vi har för tillfället en stor brist på vårdare och coronaepidemin har ytterligare ökat på vårdskulden.

- Vårdreformen behöver ett tomt bord att starta från. Och ett tomt bord förutsätter att vi arbetar bort vårdskulden och de långa köerna. Det här är en stor utmaning och förutsätter att vi utnyttjar alla de resurser vi har, både de offentliga och privata. Vi måste utvidga användandet av servicesedlar, förbättra personalens välmående och ha fungerande datasystem. Det här lyckas bara om vi alla blåser åt samma håll, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00