Den säkerhetspolitiska våren

13.01.2022 kl. 11:23
Republikens president Sauli Niinistö årliga nyårstal uppmärksammades i år extra stort, också i världspressen.

Uppmärksamheten låg på presidentens konstaterade att enbart Finland själv bestämmer om man exempelvis vill ansöka om ett medlemskap i den västerländska försvarsalliansen NATO. Han konstaterade att Finland välkomnar NATO:s försäkran om att dörren står öppen för nya medlemmar. NATO rådet besökte Helsingfors och Stockholm för första gången någonsin i höstas.

Det Niinistö sa var i sig ingenting nytt. Finland har oberoende av regering i modern tid velat ha en NATO option där man inte stängt dörren för ett medlemskap trots att man inte aktivt sökt om ett sådant. Det här står också tydligt i nuvarande regeringsprogram. Jag satt i regeringsförhandlingarna i den arbetsgrupp som slog fast skrivningen. Arbetsgruppen leddes av nuvarande försvarsminister Antti Kaikkonen. Statsministerpartiet representerades av nuvarande EU-kommissionär Jutta Urpilainen. Även om vi beslöt att lite skriva om meningen från regeringen Sipiläs program ändrades inte själva kärnan. Möjligheten att söka om ett NATO-medlemskap utesluts inte och Finland ska ha möjlighet att själva fatta beslut om landets framtid.

Anledningen till att Niinistös tal uppmärksammades så stort har naturligtvis att göra med tidpunkten. De säkerhetspolitiska spänningarna är idag större än någon gång sedan Kalla kriget. Ryssland har nära Ukraina parkerat över 100 000 soldater med starka stridsklara förband. Man har inte uteslutit ”militärtekniska åtgärder”. Det här skapar självklart en stor oro i Ukraina, i omvärlden och i Finland. Eftersom Ryssland inte tydligt säger vad landets avsikt är, förutom att ha presenterat en kravlista som man på förhand vetat att väst aldrig kan godkänna, försöker alla pussla ihop ledtrådar och bedöma sannolikheter för olika scenarion. Rysslands president Vladimir Putins 5000 ord långa debattartikel från i juli där han underströk Rysslands samhörighet med Ukraina har tillsammans med den militära uppbyggnaden gjort att nästan alla nu ser läget som ytterst allvarligt.

Att republikens president upprepar något som länge setts som självklart blir i den kontexten ändå en nyhet.

Ryssland har redan lyckats med en av sina målsättningar: Man har tvingat USA till förhandlingsbordet. USA tycker inte om att diskutera för diskuterandets skull. Dialog är inte samma självändamål som det ofta kan vara för Finland. I måndags satt USA vid förhandlingsbordet i Geneve för att med Ryssland diskutera säkerheten i Europa. Det var viktigt att USA gjorde det eftersom all diplomati och dialog som kan göra att ett militärt anfall på Ukraina kan undvikas är av oerhört stor betydelse. Det tragiska i diskussionen om Europas säkerhet var att varken EU eller något europeiskt land var inbjudet till diskussionen. Så ville Ryssland ha det. Rysslands utrikespolitik bygger på intressesfärer och där man ser USA som ledare av väst och NATO, oavsett vem som är generalsekreterare eller EU:s ledare. Det är svårt att inte tänka på de historiska parallellerna där man ritat kartor för Europa ovanför Europas huvud. USA har tacksamt hållit Europa och Finland informerat om alla diskussioner, och alternativet att USA inte alls diskuterat med Ryssland hade varit mycket värre även om faran för en militär konflikt i Ukraina inte är över.

Niinistö tog upp också Europas roll i sitt nyårstal. Måndagens möte kunde inte nog visa hur rätt Niinistö har om att Europas tyngd och roll måste öka. Öka kommer också den säkerhetspolitiska debatten i Finland att göra i vår.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00