Handelskedjornas tur att ta samhällsansvar för jordbrukets lönsamhetskris 

16.12.2021 kl. 16:27
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) lyfte upp jordbrukarnas lönsamhetskris under budgetdebatten och riksdagens frågetimme med jord- och skogsbruksminister Jari Leppä som hölls i riksdagen.

-Lönsamhetskrisen som jordbruket genomgår, leder till att allt flera jordbrukares verksamhet är hotad. Detta kan leda till att självförsörjningen gällande livsmedel försvagas. 
 
I en fungerande marknad bestäms priset på produkten av utbud och efterfrågan. De politiska verktygen för att direkt ingripa på producentpriserna är begränsade. Det rådande läget har lett till att det behövs konkreta åtgärder för att underlätta utmaningen inom lönsamheten. Alla aktörer inom livsmedelskedjan har orsak att känna oro inför det som nu pågår. 
 
-Vi politiska beslutfattare måste försöka se över verksamhetsmodeller som skulle konkret underlätta jordbrukarnas lönsamhet på kort sikt. Pristrycket på produktionskostnaderna har lett till stora ekonomiska förluster för en stor del av livsmedelsproducenterna. Lönsamheten har redan länge varit svag, men bristningsgränsen nås snart om inga konkreta åtgärder görs.  Utvecklandet av lagstiftningen kring de avtal som används inom branschen kunde vara sätt att ingripa problemen säger Norrback. 
 
Inkomstfördelningen inom livsmedelskedjan är inte sund. Lönsamhetsproblemen är störst inom primärproduktionen, medan detaljhandeln däremot presenterar rekordresultat. En sned inkomstfördelning är inte hållbar i längden och kan inte motiveras längre. 
Handelskedjornas agerande och åtgärder för att fördela inkomsterna jämlikare behövs. 
 
-Nu är det dags för detaljhandeln att visa om de är beredda att ta ett konkret samhällsansvar i lönsamhetsfrågan. De ekonomiska siffrorna visar att de enda inom livsmedelsindustrin som klarar sig ekonomiskt i den rådande situationen är handelskedjorna, som presenterat rekordresultat, kvartal efter varandra. Nu är det upp till bevis att ta samhällsansvar säger Norrback.
 
Konsumenterna har möjligheter att genom konsumentval stöda de inhemska matproducenterna. Konsumentbeteende bestämmer i det långa loppet om vilka produkter som kommer fortsättningsvis att finnas på marknaden.
 
-Jag vill uppmuntra alla välja inhemska livsmedel då de handlar om möjligt. Det är den konkreta åtgärden vi konsumenter kan bidra med. 

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00