Efterlängtat beslut gällande varg

15.12.2021 kl. 09:44
Riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) gläder sig över att den stamvårdande vargjakten börjar i början av 2022. Jord- och skogsbruksministeriet fastställde en förordning som tillåter stamvårdande jakt på varg från och med år 2022. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar.

-Jag gläder mig verkligen för att vi nu äntligen kan börja den stamvårdande vargjakten. Detta är en viktig signal om att oron för vargproblemet som är verklighet i Österbotten tas på allvar. Kvoten med 20 vargar löser inte hela problemet, men gör det möjligt att ingripa med problemet där det behövs mest säger Norrback.
 
Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år.
 
-Uträkningarna och de ökade observationerna på vargar bevisar att åtgärder för att kontrollera vargstammen behövs säger Norrback. 
 
Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. Kvoten gäller inte vargar som avlivas på polisens order och inte heller vargar som elimineras med stöd av dispenser som viltcentralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet.  

-Jag vill tacka alla som medverkat att vi nu kan påbörja den stamvårdande vargjakten. Detta är ett första steg mot en vettigare vargpolitik, som beaktar behoven hos människor som bor i vargrevir. Arbetet med att kontrollera vargstammen fortsätter, avslutar Norrback. 

Anders Norrback

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00