Finlands dyraste affär någonsin

14.12.2021 kl. 14:58
I fredags fattade regeringen formellt beslut om vilket jaktplan Finland ska köpa för att ersätta de nuvarande F/A 18 Hornet-planen som närmar sig slutet av sin livslängd. Fem kandidater var med och tävlade, och valet föll till sist på amerikanska F-35, som också bland annat Danmark och Norge köpt.

Det är frågan om Finlands dyraste investering någonsin och riksdagen har beslutat att köpet maximalt får kosta 10 miljarder euro. Med tanke på den dyra prislappen som flygplanet F-35 normalt är känt för är det många som undrat om de alls skulle ha möjlighet att erbjuda 64 plan, som Finland slagit fast att behövs, inom budgetramen.

 

Att det skulle bli F-35, förutsatt att det rymdes inom budgetramen, var dock väntat. Det var favorittippat av olika orsaker, bland annat via det täta försvarssamarbetet med USA och att man redan nu kör amerikanska plan. Ur försvarssamarbetsperspektiv skulle också svenska Gripen ha varit ett naturligt val. Nu var det ändå flygens prestanda, instrument och helhetsförmåga som avgjorde och flygvapnets ledning gav F-35 överlägset bäst poäng efter alla tester.

 

Processen har hållit på många år och har fått beröm internationellt för att vara ärlig och transparent. Även om fyra tillverkare är besvikna att de inte vann så har alla betonat att processen skötts på ett mycket proffsigt sätt. Den har inte politiserats och det har funnits klara regler för hur centrala beslutsfattare och försvarsmakten ska bete sig gentemot tillverkarna för att kunna hålla sig objektiva. Det har lyckats.

 

Kanske är det också så att processen, och den fastslagna budgetramen bidragit till det fördelaktiga priset som Finland nu får planet F-35 för. Vi får dem uppenbarligen betydligt billigare än många andra och dessutom med ett omfattande industriellt samarbete som är viktigt för Finlands försörjningsberedskap. Så klart ger affären USA pengar men det finns sannolikt andra skäl till priset. Månne inte USA har velat säkerställa att Finland har råd att köpa det som de anser att är det bästa flygplanet på marknaden just nu. Flygvapnets poängsättning konstaterade att flygplanstypen var den bästa. Men ingen hade för några år sedan trott att Finland skulle ha kunnat köpa ett femte generationens jaktplan till samma pris som de från fjärde generationen. Planet är det i särklass nyaste och det betyder också att produktionslinjerna och utvecklingen av planet kommer fortsätta ännu flera tiotals år. Det är mycket viktigt eftersom man så klart vill att uppdateringar och reservdelar finns också om 25-30 år då planen ännu ska användas för fullt.

 

Finland är inte NATO medlem, men har ett tätt försvarssamarbete med USA vid sidan av Sverige. Det är både i USAs och Europas intresse att Finland och Sverige har starka och trovärdiga försvar. Det minskar risken för att någon skulle testa försvarsförmågan. USA stöder aktivt att Finland och Sverige fördjupat sitt samarbete eftersom det stärker varandra, vilket också är i USAs intresse.

 

Sverige hade hoppats Finland skulle köpt Gripen. Till skillnad från senaste upphandling då Finland gick från svenskt till amerikanskt var det ändå denna gång knappast någon större chock att det blev amerikanskt igen. Sverige har tydligt sagt att valet inte kommer påverka försvarssamarbetet och Finland har exempelvis ganska nyligen köpt ett torpedvapensystem av Saab som är helt nytt för Finland. Med F-35 planen kommer också kryssningsrobotar med längre räckvidd än de som Finland redan har. Riksdagens roll är inte att välja plan, utan att budgetera pengarna, 8,4 miljarder euro som priset blev. Det kommer vi att göra.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00