Mycket fokus i den politiska ekonomiska debatten handlar om skattepolitiken, budgetfrågor och arbetsmarknad. En fråga som det inte fokuseras tillräckligt på är bristen på arbetskraft som är stor i många branscher.
Tidigare i höst slog restaurangbranschen i Finland larm om att det saknas över 40 000 arbetstagare i sektorn. Antalet lediga jobb och bristen på personal är så stor att restauranger behövt skära ner kundplatser eller i vissa fall stänga helt. Både snabbmatskedjor som Hesburger och Subway har i Helsingfors haft stängda restauranger på grund av personalbrist, men det gäller också finare restauranger. Det här är inte ett finländskt problem utan ett problem som Berlin, Köpenhamn, London och andra platser rapporterat om. Åländska restauranger har också känt av det.
Pandemin och resebegränsningar gör fortfarande att många inte bokar resor långt bort. Det finns således inga tecken på att nästa sommars turistsäsong skulle bli mindre livlig än förra sommaren på Åland. Många som upptäckt Åland kommer vilja komma tillbaka och de har berättat om det till sina vänner. Det är ändå viktigt att notera arbetskraftsbristen som finns i hotell- och restaurangbranschen generellt. Den var påtaglig hos många företagare förra sommaren och det är viktigt att börja rekrytera personal i tid eftersom det kommer vara många orter och företag som slåss om arbetstagarna.
Problemet med bristen på arbetskraft är dock inte något som bara påverkar hotell- och restaurangbranschen. Vid ett möte med Finlands åkerier sa de att det var många åkeriers största problem i Finland, hur man skulle hitta chaufförer att köra lastbilar, i synnerhet långtradarna som kör längre sträckor. Situationen är likadan i nästan hela Europa.
Inom vården och äldreomsorgen saknas det också personal på många platser i Finland. Det gäller också branscher som IT- och teknologi där det finns en global brist på experter. Riksdagen håller som bäst på att ändra lagen som ska göra det lättare att komma till Finland utanför Europa för att jobba inom den här sektorn då företag som Nokia behöver mer ingenjörer för telekommunikationsutvecklingen. Framgångsrika IT-bolag behöver spelutvecklare. Vi vet att det stora IT-klustret på Åland också ofta haft utmaningar med att få tillräckligt med personal.
Brist på arbetskraft är ett stort problem i många branscher, och det kommer antagligen bara bli värre då man tittar på den demografiska utvecklingen. I Finland var det så kallade fruktsamhetstalet 1,37 ifjol. Det betyder att varje kvinna i genomsnitt skaffar 1,37 barn i sitt liv. Vi vet att talet behöver vara 2,1 för att befolkningen ens ska hållas konstant utan inflyttning. Även om talet växte ifjol i jämförelse med 2019, då det var 1,34, är det långt från 2,1. Läget är liknande på många håll i Europa. Det här är också en av Japans och Kinas största utmaningar. Kina har övergett både en och tvåbarnspolitiken, men ändå föds inte fler barn. Andelen unga minskar både procentuellt och absolut. Så vem som i framtiden ska göra jobben är en fråga som allt fler kommer få ställa och som kommer bli en enorm fråga nationellt.
Åland har traditionellt varit duktiga på att locka arbetskraft och därför finns förutsättningarna för att vi ska klara det bättre än många andra, men konkurrensen kommer hårdna också för oss. Därför är det viktigt att vara en lockande arbetsgivare som tar hand om sin personal samt att vi som samhälle kan fortsätta att erbjuda en otrolig livskvalitet med ett starkt skyddsnät, fungerande kommunikationer, en vacker miljö och god offentlig service där man vill bo.
