God vård eller vård på ditt modersmål

09.12.2021 kl. 06:23
Hur vården ser ut idag och hur den ska se ut i framtiden är ett högaktuellt ämne

I januari har vi ett välfärdsområdesval. Ett val som är avgörande för hur vården byggs upp framöver. Den länge omtalade vårdreformen tar med det här valet ett konkret steg framåt. Även om reformen inte direkt märks i det vardagliga livet är det en enorm reform vi står inför och många nya system ska byggas upp eller struktureras om. Något som tyvärr ofta blir bortglömt i ett sådant reformarbete är de språkliga rättigheterna.

Vill du ha god vård eller vård på ditt eget modersmål? Det här är en fråga som aldrig borde behöva ställas, men i dagens läge är det tyvärr ofta verkligheten. Att inte kunna kommunicera på sitt eget modersmål med en läkare skapar osäkerhet och kan i värsta fall leda till att patienten inte förstår läkarens anvisningar eller till och med helt och hållet undviker viktiga läkarbesök. För den absoluta majoriteten är språket inte ett problem vid en vårdsituation men språkets betydelse får ändå inte förbises.

Vi behöver mer forskning om hur viktigt språket är som en del av vården. Då Institutet för hälsa och välfärd (THL) för några år sedan listade upp 600 kvalitetsfaktorer inom vården handlade ingen av faktorerna om språket. Det här vittnar om hur stor oförståelsen är när det gäller språkets betydelse inom vården. THL har även nyligen gjort en utredning av vården i Egentliga Finland och den här utredningen ska fungera som bakgrundsmaterial inför det nya välfärdsområdet. Som vi kunde läsa i ÅU i början av veckan är utredningen i sig tvåspråkig men behovet av tvåspråkig vård uteblev ur rapporten.

Att den språkliga aspekten gång på gång uteblir ur skriftliga rapporter och utredningar är problematiskt. Många tjänstemän är medvetna om behovet av tvåspråkig vård men det räcker inte att dessa diskussioner förs i korridorerna eller lyfts upp i festtal. För att få en fungerande vård på svenska behöver vi både resurser, fakta och struktur. Det är inte enbart på gräsrotsnivå där vården ges – på sjukhusen, hälsocentraler och åldringshem – som de språkliga rättigheterna bättre ska beaktas. Vård på eget språk ska ses som ett kvalitetskriterium även på högre nivå. Att ta språket i beaktande ska vara en naturlig del av myndigheternas arbete och då ska behovet av tvåspråkig vård från första början tas med i diverse rapporter och utvärderingar.

Förra veckan godkändes den nya nationalspråksstrategin. Med den nya nationalspråkstrategin ska språkklimatet förbättras och avsikten är att trygga allas rätt att få service på de två nationalspråken finska och svenska. Ett av målen med strategin är att säkerställa tillgången på språkkunnig arbetskraft, bland annat genom åtgärder som gäller kraven på språkkunskaper. Så kallade omvända och anpassade språkkrav lyfts upp som en åtgärd för att svenskan inte ska försvinna som språk i den offentliga förvaltningen. Istället för att kräva utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska kan kraven för vissa uppgifter vara de omvända.

Den här tanken borde i större utsträckning även anpassas inom vården. Alla behöver inte kunna utmärkt svenska för att vi ska kunna garantera en god vård oberoende nationalspråk. Med dagens digitaliseringsmöjligheter ska det gå att effektivt även utveckla svenskspråkiga vårdkedjor. Det ska gå att para ihop en svenskspråkig patient med en svenskspråkig vårdare. Finns det vilja, är jag övertygad om att det även i dagens ansträngda läge finns sätt att utveckla den tvåspråkiga vården.
Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30