Reponsdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

07.12.2021 kl. 14:50
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback

Ärade talman,

Försvarspolitiken idag är något annat än det varit tidigare. Vår förståelse för fenomen är annorlunda, våra hot är annorlunda. Samtidigt är också våra verktyg annorlunda. Ett lands försvar kan inte mera enbart handla om hurdana vapen man har. Dagens utmaningar måste bemötas på ett allt bredare spektrum.

Ärade talman,

Som en följd av händelserna i Östra Europa har diskussionen om hybridhot gått het. Trots försöken att skapa oro och tvivel bekräftar både redogörelsen och de sakkunniga som hörts i riksdagen det vi redan visste: att Finland är väl beredd inför olika hot och har förmåga att reagera på dem.

Däremot är det klart att krigsföringens nya former ställer nya krav på oss. Många av problemen är sådana vi inte kan lösa ensamma. Därför är det viktigt att vi arbetar aktivt inom EU och Nato för att hitta gemensamma lösningar på bland annat hybridpåverkan, cyberhot och artificiell intelligens.

Ärade talman,

Försvarsutskottet påpekar i sitt betänkande att Sverige är den viktigaste bilaterala partnern för Finland. Svenska riksdagsgruppen stöder utskottets syn på att Finland och Sverige bör skapa bestående förutsättningar för militärt samarbete och gemensamma operationer som gäller i alla omständigheter. Vår målsättning ska vara även ett djupare samarbete i utrikes- och säkerhetspolitiken som baserar sig på en gemensam vision och en gemensam riktning. Sverige är vårt viktiga grannland. Vi har en gemensam historia och vi delar samma värderingar. Våra länder har en långvarig och värdefull tradition av samarbete som vi måste värna om. 

För Finland är samarbetet mycket viktigt och värdefullt. Det är glädjande att även samarbetet med Norge lyfts fram i försvarredogörelsen. Finland har även ett långvarigt samarbete med USA. Det försvarspolitiska samarbetet med EU, Nato och Nordefco är centrala, både för upprätthållandet av vår beredskap och för upprätthållandet av stabiliteten i vårt eget närområde, till exempel i Österjöområdet.

Svenska riksdagsgruppen anser, att ett starkt och enigt Nato är i Finlands intresse. Finland är idag en långt integrerad samarbetspartner. Försvarsutskottet poängterar att Finland ska upprätthålla möjligheten att ansöka om Nato-medlemskap och agerar så, att inga praktiska hinder står i vägen för ett eventuellt medlemskap. Ett eventuellt medlemskap kräver ett brett politiskt stöd och därför är den offentlig diskussionen viktig.

Ärade talman,

En av hörnstenarna i det finska försvaret är det allmänna uppbådet. Svenska riksdagsgruppen och SFP har i flera årtionden talat om att också kvinnor borde omfattas av uppbåden. I ett färskt betänkande föreslår värnpliktskommittén just det. Det är ett viktigt steg i en riktning där jämlikhet och jämställdhet också är en del av vår försvarsfilosofi - där en persons styrkor och potential allt bättre tas i beaktande. Därför är det också fint att det frivilliga försvaret ses som en viktig del av Finlands försvar.

Ärade talman,

Finlands styrkor har alltid varit diplomati och samarbete. Det är viktigt att Finland upprätthåller sin försvarsberedskap och utvecklar nya mekanismer för att bemöta de nya formerna av hot. Men vi ska inte glömma det vi är bäst på. Finland är i världsklass på aktiv utrikespolitik, diplomati, samarbete och krishantering. Vi arbetar på ett brett plan där biståndsarbete, klimatåtgärder och främjandet av hållbar utveckling också har en viktig roll. Vår trygghet och landets säkerhet byggs upp av flera klossar. Vi ska värna om alla dem.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00