Trots att konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning godkändes av FN år 2006 bildar världens över en miljard handikappade personer en av samhällets största diskriminerade grupper. De handikappade personernas liv och utveckling försvåras fortfarande av en mängd fysiska, juridiska och sociala hinder och det här oroar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi, medlem av riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

- Barn och vuxna personer med funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan varje individ behöver stöd och hjälp enligt sitt eget behov. Även om situationen för de handikappade är rätt så bra i Finland finns det ännu mycket att utveckla. Personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga måste få information om vilket slag av stöd de kan få för att klara av vardagen utan att de är tvungna att sätta sin dyrbara tid och sina krafter på att leta reda på möjligheterna, säger Rehn-Kivi.

Det är viktigt att samhället planeras så att varje individ kan vara delaktig och bli jämlikt bemött. Reformen av funktionshinderlagstiftningen har påbörjats och en ny lag om funktionshinderservice kommer att ges till riksdagen i vår. Rätten för personer med funktionsnedsättning att delta i beslutsfattandet och ordnandet av service som gäller dem själva ska förstärkas. 

- Specialomsorgen flyttar över till de nya välfärdsområdena i samband med vårdreformen från början av år 2023 och planeringen av de viktiga tjänsterna för personer med olika former av funktionsnedsättning borde redan ha satt igång. De tvåspråkiga välfärdsområdena kommer att ha ett stort ansvar för att trygga att den svenskspråkiga specialomsorgen och framför allt servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning bibehålls på en hög nivå, säger Rehn-Kivi.